Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitter

Här nedan hittar du viktiga milstolpar i LKAB:s historia.

1696 Malmbergen Kiirunavaara och Luossavaara nämns för första gången i skrift, av bokhållaren Samuel Mört vid Kengis bruk.

1735 Den första inmutningen görs av Gällivare malmberg.

1890 Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag – LKAB - bildas. Den 18 december hålls konstituerande bolagsstämma i Stockholm och förste verkställande direktör blir Carl Johan Ljunggren.

1891 Aktiebolaget Gellivare Malmfält – AGM - bildas.

1893 AGM förvärvar aktiemajoritet i LKAB och Gustaf Emil Broms blir ny verkställande direktör.

1898 Sveriges riksdag och norska stortinget beslutar att Malmbanan ska förlängas från Gällivare till Narvik. Samma år blir Hjalmar Lundbohm platschef i Kiruna.

1903 Malmbanan till Narvik invigs den 14 juni. Redan i januari lastades den första malmbåten i Narviks hamn. Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund – TGO - skaffar sig aktiemajoritet i AGM och tar därmed kontroll över LKAB.

1907 Den svenska staten går in som delägare i LKAB och spårvagnar börjar rulla i Kiruna.

1910 Det första förädlingsverket tas i bruk i Malmberget.

1923 Elektrifieringen av Malmbanan blir klar på hela sträckan Luleå-Narvik.

1933 Efter första världskriget går världsekonomin in i en lågkonjunktur som gör att malmproduktionen når sin lägsta nivå sedan Malmbanans tillkomst.

1936 Depressionsåren avlöses av en stark högkonjunktur och LKAB producerar mer malm än någonsin.

1940 Den 9 april invaderas Narvik av tyskarna och hamnen sprängs. Malmtrafiken koncentreras till Luleå.

1945 Andra världskriget upphör i maj och en ny hamn börjar byggas i Narvik. Fem år senare tas en ny utlastningskaj och nya lossfickor i bruk.

1955 LKAB:s första pelletsverk invigs i Malmberget.

1957 Staten blir ägare till 96 procent av aktierna i LKAB.

1965 LKAB firar 75-årsjubileum och inviger en ny hamn i Luleå, gruvan i Svappavaara och första pelletsverket i Kiruna. Tre år senare tas pelletsverket i Svappavaara i bruk.

1969 Den 9 december inleds gruvstrejken som utvecklas till den mest uppmärksammade arbetskonflikten i Sverige. Efter 57 dagar återvänder de strejkande till sina arbetsplatser. De efterföljande förhandlingarna resulterade bland annat i en övergång till månadslöner.

1974 Det verkliga rekordåret för LKAB då 30 miljoner ton malm producerades.

1976 LKAB blir helstatligt med AB Statsföretag som ägare. LKAB gör ett förlustår och anställningsstopp införs.

1978 LKAB tvingas söka rekonstruktionslån från staten och pelletsverket i Kiruna stoppas. I Svappavaara går verket i begränsad omfattning. Det blir lagligt för kvinnor att arbeta under jord.

1981 Olivinpellets börjar tillverkas och blir en stor försäljningsframgång. Året efter upphör gruvbrytningen i Svappavaara.

1985 LKAB redovisar en rekordvinst på över 1 miljard kronor.

1990 LKAB fyller 100 år.

1997 En experimentmasugn för produktutveckling uppförs i Luleå.

2001 IORE-loken, världens starkaste elektriska lok, tas i drift på Malmbanan.

2010 Dagbrottet Gruvberget i Svappavaara invigs.

2015 Bolaget firar 125-årsjubileum.