Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube
Människor i laboratoriemiljö

Här nedan hittar du viktiga milstolpar i LKAB:s historia.

1696 Malmbergen Kiirunavaara och Luossavaara nämns för första gången i skrift, av bokhållaren Samuel Mört vid Kengis bruk.

1735 Den första inmutningen görs av Gällivare malmberg. Karl Thingvall erhöll den första mutsedeln.

1886 Malmbanan började byggas från Luleå av engelska kapitalägare och entreprenörer.

1888 Den 3 mars klockan 15.00 slås den sista spiken i syllen för Malmbanan som då var klar till Malmberget.  Industriell gruvbrytning inleds i Malmberget. Den 12 mars, på Viktoriadagen, anlände det första malmtåget till Luleå med 1 000 ton malm. Den 16 juni lastas första malmbåten, S/S Newcastle  i den nya malmhamnen på Svartön i Luleå. 80 000 ton skeppades första året. Engelsmännen införde Europas starkaste ånglok, åttakopplade och nya engelska treaxliga vagnar som lastade 18 ton.

1889 Den 6 mars uppstår kapitalbrist. Konkurs för Swedish & Norwegian Railway Company. Arbetena stoppas i Viktoriahamn, nuvarande Narvik, i Norge.

1890 Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag – LKAB - bildas med tre miljoner i aktiekapital. Den 18 december hålls konstituerande bolagsstämma i Stockholm och förste verkställande direktör blir Carl Johan Ljunggren.

1891 Aktiebolaget Gellivare Malmfält – AGM - bildas och övertar gruvbrytningen i Malmberget från engelsmännen efter en rättslig tvist. Bostadsbristen är akut och bolaget bygger bostäder på Bolagsområdet i Malmberget. Flera hundra människor per år flyttar in. Kåkstaden från rallartiden fortsätter att växa på bergssluttningen.

1892 Malmbanan Luleå-Malmberget godkänd för trafik efter upprustningen. SJ inför nya treaxliga vagnar, Mas, med 35 tons lastkapacitet. Ett malmtåg bestod av 21 vagnar och två lok.

1893 AGM förvärvar aktiemajoritet i LKAB och Gustaf Emil Broms blir ny verkställande direktör.

1898 Sveriges riksdag och norska stortinget beslutar att Malmbanan ska förlängas från Gällivare till Narvik. Samma år blir Hjalmar Lundbohm LKAB:s disponent i Kiruna.

1903 Malmbanan till Narvik invigs den 14 juni. Redan i januari lastades den första malmbåten i Narviks hamn. Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund – TGO - skaffar sig aktiemajoritet i AGM och tar därmed kontroll över LKAB.

1907 Den svenska staten går in som delägare i LKAB. Spårvagnar börjar rulla i Kiruna.

1910 Det första förädlingsverket tas i bruk i Malmberget.

1923 Elektrifieringen av Malmbanan blir klar på hela sträckan Luleå-Narvik.

1933 Efter första världskriget går världsekonomin in i en lågkonjunktur som gör att malmproduktionen når sin lägsta nivå sedan Malmbanans tillkomst.

1936 Depressionsåren avlöses av en stark högkonjunktur och LKAB producerar mer malm än någonsin.

1940 Den 9 april invaderas Narvik av tyskarna och hamnen sprängs. Malmtrafiken koncentreras till Luleå.

1945 Andra världskriget upphör i maj och en ny hamn börjar byggas i Narvik. Fem år senare tas en ny utlastningskaj och nya lossfickor i bruk.

1952 Beslut om underjordsbrytning i Kiruna.

1955 LKAB:s första pelletsverk invigs i Malmberget och hade en kapacitet på 100 000 ton per år.

1957 Staten blir ägare till 96 procent av aktierna i LKAB.

1958 Spårvagnarna slutar rulla i Kiruna. Trafiken fortsatte i gruvan under jord fram till 1961.

1959 Första kvinnorna får dispens att arbeta under jord i Kiruna, inom restaurangverksamheten.

1964 Gruvan i Svappavaara öppnas och järnvägen Kiruna-Svappavaara invigs.

1965 LKAB firar 75-årsjubileum och inviger en ny hamn i Luleå, gruvan i Svappavaara och första pelletsverket i Kiruna. Tre år senare tas pelletsverket i Svappavaara i bruk.

1969 Den 9 december inleds gruvstrejken i Svappavaara och spred sig till alla orter. Strejken utvecklas till den mest uppmärksammade arbetskonflikten i Sverige. Efter 57 dagar återvänder de strejkande till sina arbetsplatser. De efterföljande förhandlingarna resulterade bland annat i en övergång till månadslöner.

1974 Det verkliga rekordåret för LKAB då 30 miljoner ton malm producerades.

1976 LKAB blir helstatligt med AB Statsföretag som ägare. LKAB gör ett förlustår och anställningsstopp införs.

1978 LKAB tvingas söka rekonstruktionslån från staten och pelletsverket i Kiruna stoppas. I Svappavaara går verket i begränsad omfattning. Det blir lagligt för kvinnor att arbeta under jord.

1981 Olivinpellets börjar tillverkas och blir en stor försäljningsframgång. Året efter upphör gruvbrytningen i Svappavaara.

1982 Huvudkontoret flyttas från Stockholm till Luleå.

1985 LKAB redovisar en rekordvinst på över 1 miljard kronor.

1990 LKAB fyller 100 år.

1997 En experimentmasugn för produktutveckling uppförs i Luleå.

2001 IORE-loken, världens starkaste elektriska lok, tas i drift på Malmbanan.

2010 Dagbrottet Gruvberget i Svappavaara invigs.

2015 Bolaget firar 125-årsjubileum.