Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitter

Avsnittet beskriver de viktigaste arbetsmiljökraven inom LKAB:s verksamheter. Det är av stor betydelse att följa och respektera dessa regler för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas.

Personlig skyddsutrustning

Personlig skyddsutrustning ska användas i miljöer som konstaterats innebära fysisk risk för person. Personligt skydd ska alltid användas utifrån de risker eller gällande krav som förekommer på arbetsområdet.

Följande ska användas i samtliga produktionsmiljöer:

  • Skyddsskor med spiktrampskydd och skyddståhätta.
  • Godkänd skyddshjälm med gällande datummärkning och för hjälmen anpassad hakrem (minst 3-punktsfäste).
  • Heltäckande skyddsklädsel som är väl synlig (höjd synbarhet). Lägsta kravet oavsett arbetsuppgifter är jacka och byxa, skjorta och byxa, eller overall. Kläder som kan köpas i dagligvaruhandel är olämpliga i produktionsmiljöer och ska ej användas som ytterplagg. Jeans, huvtröjor, sweatshirts, sweatpants, t-shirts eller motsvarande är exempel på olämpliga ytterplagg.

Det finns även specifika krav för skyddsutrustning på olika områden eller vid olika arbetsuppgifter inom LKAB:s verksamheter:

  • Ögonskydd ska användas i alla arbeten där risk för att föremål eller ämnen kan skada ögonen. Heltäckande ögonskydd (korgglasögon) ska användas vid arbete med frätande ämnen samt slipnings-, kapnings- eller skärarbeten.
  • Hörselskydd ska användas i bullriga miljöer. Innan hörselskydd med inbyggd FM-radio används ska riskerna vara bedömda.
  • Skyddshandskar ska anpassas efter typ av utrustning, vara eller ämne som ska hanteras.
  • Fallskydd vid arbete på hög höjd (normalt > 2 meter).
  • Lampa med brinntid för en typisk arbetsdag ska användas vid underjordsarbete.
  • Andningsskydd ska användas utifrån vilka skadliga ämnen och/ eller partiklar som förekommer i miljön (andningsskydd av enkel pappersmodell är förbjudet inom LKAB).
  • Tätslutande skyddsoverall av dammfrånstötande material med fast huva vid saneringsarbeten.
  • Skyddskläder vid elarbeten enligt EN ISO 11612 och EN ISO 61482 ljusbåge (blixtsymbol). Detta gäller även vid spänningslöst arbete.
  • Skyddskläder vid heta arbeten enligt EN ISO 11611.
  • Varselkläder vid arbete med passerande fordonstrafik (arbete på vägar, på upplag, i snedbanor, i dagbrott, arbete vid järnväg eller motsvarande) enligt EN ISO 20471.

Ovanstående punkter är vanligt förekommande arbetsuppgifter och skyddsutrustningar och fler typer av personlig skyddsutrustning kan vara aktuell beroende på vilket arbete som ska utföras. Lagkrav samt bedömda risker för arbetet ska ligga till grund för kompletterande personlig skyddsutrustning.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • tillhandahålla rätt personlig skyddsutrustning för de arbeten som utförs
  • se till att personlig skyddsutrustning används enligt krav utifrån identifierade risker.

Gasvarnare

Gasvarnare ska bäras där det finns risk för gasexponering till exempel CO och NO2. Risk för gasexponering finns vid underjordsarbete där produktion av malm eller tillredningsarbete pågår, arbete i slutna/begränsade utrymmen, tillfälligt tätt trafikerade områden eller då dieseldriven maskinell utrustning (skylift etc.) används. Även i andra miljöer kan risken för gasexponering vara förhöjd utifrån bedömningar eller yrkeshygienska mätningar.

Följande gäller:

  • Gasvarnare ska användas där gasexponering kan uppgå till skadliga halter.
  • Gasvarnare ska kontrolleras, kalibreras och underhållas löpande.
  • Innan arbete påbörjas ska gasvarnare startas i frisk luft före inpassering till området där gasexponeringen kan förekomma.
  • Gasvarnaren ska vara påslagen under hela arbetet.
  • Om gasvarnaren larmar (blinkande ljus och ljudsignal) ska arbetet avbrytas och området omedelbart lämnas tills gasnivåerna undersökts och koncentrationen sjunkit till godtagbar nivå.
  • Stab/Styrcentral/Kontrollrum beslutar om och när arbetet får återupptas.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • samtliga personer som arbetar i område med risk för gasexponering har tillgång till kalibrerad och underhållen gasvarnare
  • se till att personal lämnar berört område vid gasvarning/larm
  • meddela stab/styrcentral/kontrollrum för att de ska kunna skicka ut information samt
  • hantera utrymning och eventuella ventilationsåtgärder
  • så snart som möjligt rapportera gasvarning/larm till utsedd kontaktperson.

Personburna mätare

Det finns miljöer där personer vid vissa arbeten kan exponeras för bland annat radon, kvarts, syntetiska oorganiska fibrer och asbest. Av detta skäl utförs personburna mätningar på de grupper som befinner sig i miljöer med ökad risk för exponering. Om leverantörer berörs av LKAB:s mätningar tillhandahålls mätinstrumenten av LKAB.

Vid personburna mätningar gäller följande:

  • Mätinstrument ska bäras, hanteras och skötas enligt gällande krav och de ska endast bäras i mätområdet och förvaras skyddade när arbete ej utförs.
  • Mätinstrument ska lämnas in enligt bestämt intervall.
  • Arbetsrotation samt arbetstider ska planeras så att risken för överexponering minimeras.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • dess personal bär, hanterar, sköter och lämnar in mätinstrument enligt instruktioner
  • vid risk för överexponering planera arbetstider och arbetsrotation för egen personal så att risken för skadlig exponering minimeras
  • vid dålig ventilation eller stora vattenansamlingar som kan påverka mätningen informera utsedd kontaktperson.

Arbetsutrustning

Arbetsutrustning avser alla typer av utrustningar som används i arbetet. Truckar, lyftredskap, motorer/aggregat, ventiler och handhållna maskiner är några exempel.

Följande gäller:

  • All arbetsutrustning som används i ett arbete ska omfattas av upprättad riskbedömning.
  • Arbetsutrustning som omfattas av besiktningskrav ska vara godkända enligt svensk eller nordisk standard.
  • Om utrustningen har ingreppsskydd, eller andra typer av skyddsplåtar, för att skydda mot personskada ska dessa alltid sitta fast vid användning.
  • Utrustning ska alltid kontrolleras (vid behov besiktas) samt underhållas löpande.
  • Utrustning ska generellt vara typgodkänd (CE-märkt) om inte särskilda skäl föreligger.
  • Om utrustning är trycksatt och/eller har tryckbehållare, får endast ackrediterade personer göra ingrepp.
  • Arbetsutrustning ska användas för avsett ändamål. Av detta skäl är exempelvis stickknivar generellt förbjudna om inte dispens beviljats av LKAB:s skyddskommitté. Dispensansökan sker via utsedd kontaktperson.

För de som arbetar med truckar eller lyftanordningar och lyftredskap gäller även att:

  • Alla som använder denna typ av arbetsutrustning ska ha giltig utbildning/certifikat.
  • Ett personligt körtillstånd ska vara upprättats av dennes arbetsledning.
  • Besiktning är godkänd och genomförd på egen/hyrd/lånad arbetsutrustning. Endast svensk eller nordisk besiktning är godkänd, utomnordisk besiktning är inte godkänd.
  • Besiktningsprotokoll ska finnas tillgängligt på arbetsstället.
  • Självgående maskinell utrustning, till exempel mobilkran, som används i produktionsanläggningar eller under jord omfattas av krav på brandbesiktning, avgastest och vid en vikt av minst 3,5 ton även automatisk släckningsanläggning. Se även punkt Fordonskrav.
  • Användaren säkerställer att funktion och skick kontrolleras före och efter användning.
  • Det säkerställs att de som utför arbete kan sätta sig i säkerhet i händelse av brand i utrustningen eller annan nödsituation.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • ha en systematisk kontroll av att ovan nämnda krav uppfylls
  • riskerna med användning är kända av dess personal
  • se till att personal har utbildning, kompetens och tillstånd som kan styrkas.

Avspärrning och avstängning

Avspärrning och avstängning upprättas för att säkerställa att personer som passerar eller utför arbete i närområde inte ska utsättas för risker. Exempel på arbeten då avspärrning eller avstängning är aktuellt är om det föreligger risk för fall/fallande föremål, förekomst av skadliga gaser, ämnen eller partiklar samt vid pågående lyftarbeten.

Följande gäller:

  • Avspärrning/avstängning ska utföras med exempelvis lina/flagglina och avspärrningen/avstängningen förses med en skylt som anger orsak och vem (inkl. telefonnummer) som har avspärrat/avstängt området.
  • När risk finns för nedtrampning eller nedstörtning (fall) ska en markerad skyddstäckning eller räcken uppmonteras. Fotlist och mellanledare ska monteras om räcke är upprättat i direkt anslutning till fallområdet för att förebygga snubbling samt fallande föremål till underliggande nivåer. Ska ett hål övertäckas måste täckningen (skyddstäckningen) ske med material som sitter fast och har tillräcklig bärighet samt platsen tydligt märkas ut.
  • Ett avspärrat/avstängt område får endast beträdas om den som upprättat avspärrning/ avstängning godkänt detta.
  • En avspärrning/avstängning får endast tas bort av den som upprättat denna. För att överlämning ska tillåtas ska området först besiktats okulärt både av överlämnande och mottagande part. En avspärrning/avstängning får ej avlägsnas innan arbetsområdet är säkert och återställt.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • avgöra om arbetet innebär att avspärrning/avstängning måste upprättas. Om så är fallet, ska avspärrningen/avstängning upprättas på ett sådant sätt att obehöriga inte ska kunna ta sig in i området från något håll
  • åtgärda om en felaktigt upprättad avspärrning/avstängning påträffas eller om en avspärrning/ avstängning ej tagits bort efter avslutat arbete.

Skyddsanordningar

En skyddsanordning är ett fysiskt skydd vars syfte är att hindra människor från att skadas genom till exempel oavsiktlig kontakt med rörliga delar i maskiner, hindra fall, avskärma en arbetsplats eller kapsla in en föroreningskälla där luftföroreningar sprids, etc. Exempel på skyddsanordningar är ingreppsskydd, skyddsräcken mm.

Följande gäller:

  • En skyddsanordning får inte utan giltigt skäl sättas ur funktion eller avlägsnas. I de fall där giltigt skäl föreligger att ta bort en skyddsanordning ska den återställas omedelbart efter genomförd åtgärd.
  • Ett personligt straffansvar kan föreligga för den som bryter mot detta. Person som tar bort en skyddsanordning är skyldig att återställa densamma.
  • Om skyddsanordning ej omedelbart kan återställas ska detta rapporteras till arbetsledning och området avspärras och skyltas.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • ha en systematisk egenkontroll för att ovan nämnda krav uppfylls.

Arbetsbesked

Arbetsbesked, även kallad arbetsorder, kan antingen utfärdas skriftligt via utsedd kontaktperson eller via telefem-meddelande vid underjordsarbete och vid arbete i uppfordringsanläggning. Då telefem-meddelande mottas ska mottagande part skriva ned och repetera meddelandet för att det ska anses vara en giltigt arbetsbesked. I arbetsbeskedet kan det ingå särskilda krav för utförandet med hänsyn till säkerheten.

Följande gäller:

  • Information rörande särskilda krav ska kommuniceras till medarbetare före arbetet påbörjas.
  • Arbetet ska ej påbörjas förrän beskrivna åtgärder vidtagits.
  • Arbetsbeskedet ska lämnas in till styrcentral/kontrollrum/stab för underskrift och lagring före arbetet påbörjas.
  • Arbetsbeskedet hämtas från styrcentral/kontrollrum/stab när arbetet avslutats och området återställts.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • säkerställa att arbetet bedrivs i enlighet med ovanstående krav
  • säkerställa att de åtgärder som skrivits in i arbetsbeskedet vidtagits.

Bryt & lås

Vid arbete på fast installerad utrustning så ska den brytas och låsas så att utrustningen ej kan startas från annan plats under pågående arbete. Exempel på fast installerad utrustning är bandtransportörer, kvarnar, separatorer och pumpar.

Följande gäller:

  • Bedöm riskerna för alla arbeten på fast installerad utrustning.
  • Kontrollera alltid vilka energier (mekaniska, tryck eller elektriska) som finns i utrustningen eller i riskområdet före arbetet påbörjas. Utsedd kontaktperson informerar om hur och var Bryt & Lås ska göras.
  • Före arbete påbörjas ska all energitillförsel brytas och låsas. Beakta såväl lagrad som ackumulerad energi.
  • Energiåterkoppling ska förhindras genom låsning med hänglås och godkänd skylt med information, namn och telefonnummer, om den som satt dit hänglåset.
  • Om flera parter arbetar på samma utrustning ska ett lås och en skylt för varje specifikt arbete sättas på låsbygeln.
  • Vid risk för att utrustning kan fjärrstyras, eller om arbetet sträcker sig över/blir vilande över en längre tid, ska även maskinsäkring användas. Detta gäller även vid arbete på maskinell utrustning som innebär särskilda risker.
  • Innan arbete påbörjas har alla arbetstagare alltid kvar det personliga ansvaret att kontrollera och säkerställa att den utrustning som de ska använda är bruten, låst och skyltad.
  • När arbetet avslutats ska lås samt skylt alltid avlägsnas.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • dessa typer av arbeten följer ovan ställda krav
  • om låsning av energitillförsel måste göras, tillse att personer som arbetar med utrustningen känner till ovanstående krav, har tillgång till hänglås och godkända skyltar samt att de specifika riskerna gällande Bryt & Lås är kommunicerade.

Ensamarbete

Ensamarbete omfattar de typer av arbeten där person utför arbete på egen hand, där ingen person befinner sig nog nära för att identifiera fara eller kunna undsätta person vid nödläge.

Följande gäller:

  • Vid ensamarbete ska det finnas möjlighet till kontakt med andra människor. Detta kan ordnas genom en teknisk lösning som mobil- eller fast telefon, kommunikationsradio eller genom att en annan person besöker den ensamarbetande regelbundet.
  • Ensamarbete får endast utföras av svensk- eller engelsktalande person för att säkerställa kommunikationen med omgivningen.
  • Om arbete är bedömt som riskfyllt eller farligt måste personen ha möjlighet till snabb hjälp. Kan detta inte uppfyllas får arbete inte utföras utan att annan person är närvarande under hela arbetets utförande.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • se till att bemanningen är anpassad efter riskerna som arbetet innebär
  • se till att personal som utför arbete på egen hand har regelbunden kontakt med andra.

Arbete på hög höjd

Till arbete på hög höjd räknas normalt alla arbeten som bedrivs över två meter från marknivå.
Även arbeten som har en lägre höjd från marknivå kan räknas som arbete på hög höjd baserat på riskerna i arbetet.

Följande gäller:

  • I första hand ska risken för fall förhindras genom att installera skyddsräcken och/eller godkänd ställning. Skyddsställning är dock endast godkända om certifierad ställningsbyggare uppfört ställning samt anslagit ett godkännandebevis.
  • I andra hand ska godkänd arbetsplattform installeras för arbetet.
  • Om det av någon anledning inte är möjligt att installera skyddsräcken, ställningar eller arbetsplattformar, kan arbete från arbetskorg, arbetspall eller stege tillåtas.
  • Säkerställ att de som utför arbete kan sätta sig i säkerhet i händelse av brand i utrustningen eller annan nödsituation.
  • Vid arbete från arbetskorg ska personligt fallskydd alltid användas.
  • Alla som deltar vid genomförande av arbete som innebär personlyft ska ha tillstånd och vara utbildade för arbetet. Personlyft får endast utföras om arbetet är tillfälligt.
  • Vid arbete som utförs från saxflak behöver ingen fallsele användas men här ska alltid finnas fasta fallskydd dvs. skyddsräcken. Fälls skyddsräcke ned måste personligt fallskydd användas.
  • Det är ej tillåtet att kliva ur arbetskorg/plattform mm. annat än på avsedd plats för av- och påstigning samt att ej använda utrustningen som tillträdesled.
  • Om det finns risk för att person kan bli hängande i fallsele mer än 20 minuter, ska undsättning säkerställas, till exempel genom personräddning. Den som utför personräddning ska vara tillgänglig på arbetsstället och utbildad.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • se över alternativ och välja det säkraste för att undanröja risken för fallskador
  • se till att personal känner till risker och har rätt utrustning vid arbete på hög höjd
  • se till att arbeten som innebär personlyft eller arbete från pallar/stegar minimeras (dessa arbeten är endast tillåtna vid tillfälliga ej återkommande arbeten).

Heta arbeten

Till heta arbeten räknas arbeten med arbetsredskap som kan medföra gnistbildning. Exempelvis svetsning, lödning, kap- eller sliprondell och i speciella miljöer även arbete med värmepistol. Heta arbeten ska planeras och utföras för att minimera brandrisk och rökexponeringen. Vid bearbetning av rostfritt och aluminium bildas gaser som är cancer- och allergiframkallande och kan påverka nervsystemet. Vid heta arbeten på till exempel målade ytor kan isocyanater avges vilka är mycket giftiga. Vid dessa fall skall särskilda åtgärder vidtas för att minimera exponering. Exempel på åtgärd är begränsning av tillträde till området, installation av rökutsug, samt användning av andningsmasker.

Följande gäller:

  • Riskerna som omfattas av heta arbeten ska bedömas och åtgärder ska vidtas för att förebygga brand på arbetsområdet.
  • Den som ska bedriva eller organisera heta arbeten ska säkerställa att arbetet planeras och utförs enligt fastställda regler.
  • Alla som utför heta arbeten ska ha giltigt certifikat och kunna verifiera detta med legitimation.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • ansvarig för anläggning/område/projekt/fastighet ha gett sitt godkännande före arbetet påbörjats
  • säkerställa att all personal som utför heta arbeten har utbildning och giltigt certifikat
  • se till att det finns utsedda tillståndsgivare för heta arbeten
  • Svenska brandskyddsföreningens kontrollista för heta arbeten är ifylld.

Svetsarbeten

Följande gäller:

  • Vid svetsning inomhus ska spridning av den uppkomna röken i första hand hindras genom fast installerade ventilationsanordningar anpassade för verksamheten.
  • Om arbetet är av tillfällig karaktär och utförs på så kallade tillfälliga arbetsplatser kan mobil svetsutsug användas. Mobil svetsutsug har en mycket begränsad kapacitet och förflyttar generellt endast skadliga gaser till ett större exponeringsområde.
  • Vid svetsning av rostfritt stål, aluminium, galvaniserat och målade ytor ska alltid ventilationsutsug användas. Rökgaser ska vid dessa typer av svetsning alltid ledas ut från arbetslokalen. Om detta inte kan göras på ett betryggande sätt måste ytterligare åtgärder vidtas för att förhindra exponering. Den som utför arbetet skyddas mot exponering genom att använda tryckluftsmatad friskluftsmask, fläktmatad mask eller annan likvärdig lösning.
  • Om arbetet innebär fara för att andra exponeras för svetsrök ska skyltning, och vid behov avspärrning, upprättas för att förhindra exponering.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • se till att dess personal har rätt utrustning vid svetsarbeten
  • ventilationsanordningar, tryckluftsmasker och rökutsug finns tillgängligt där arbetet kräver det
  • riskerna för exponering av svetsrök särskilt beaktats och informerats före arbete påbörjas (beakta även hur omgivande personal exponeras för rökgaser eller partiklar).

Gashantering

En upprättad plan finns för respektive anläggning beträffande besiktnings- och tillsynskontroll av gasutrustning. Begär alltid information om vad som gäller för denna rutin från utsedd kontaktperson. Vid arbete i anläggningsprojekt ska denna information finnas i APD-plan. Avvikelser och brister avseende gashantering leder till att personer i området utsätts för allvarliga risker. I värsta fall försvårar detta en räddningsinsats om brand eller utsläpp inträffar.

Följande gäller:

  • Kontroll av gasutrustningens funktion ska genomföras löpande (backsslagspärr, backventiler, gasflaskans, gasvagnens skick etc.).
  • Besiktning ska genomföras enligt krav. Gällande besiktningsmärkning ska finnas på gasflaskorna så det går att kontrollera/säkerställa att gasflaskornas skick är ok.
  • Gasflaskor ska alltid, både under pågående arbete och vid lagring, förvaras stående med stöd som förhindrar att gasflaskor välter.
  • Lyft får endast ske med speciella gaskärror som är godkända för lyft.
  • När arbetsdagen avslutas ska alla ventiler stängas helt och gasflaskorna föras till uppmärkt och godkänd uppställningsplats för förvaring.
  • Gasolflaskor får aldrig lämnas obevakade eller lämnas kvar i en produktionsanläggning eller under jord.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • se till att gasutrustning hanteras, kontrolleras och förvaras enligt dessa krav.

Slutna, begränsade utrymmen

Slutna/begränsade utrymmen avser utrymmen där:

  • giftiga och/eller explosiva gaser eller ångor kan ansamlas
  • syrekoncentrationen kan vara för låg eller hög.

Följande gäller:

  • Ett skriftligt arbetsbesked utfärdas av den som ansvarar för anläggningen (anläggningsägare eller underhållsansvarig).
  • De specifika riskerna som arbeten i slutna/ begränsade utrymmen innebär ska vara bedömda och åtgärdade/reducerade före arbetet påbörjas.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • ta särskild hänsyn till miljön där arbetet ska utföras
  • säkerställa arbetssätt för evakuering vid nödlägen
  • se till att varningsinstrument finns tillgänglig för personal om risk för gasexponering eller syrebrist finns (detta ska ingå i arbetets riskbedömning).

Elarbeten

Elsäkerhetsarbete ska alltid bedrivas så att olyckor, egendomsskador och driftstörningar förhindras.

Följande gäller:

  • När elarbeten ska utföras ska personalens kompetens och erfarenhet alltid vara tillräcklig och klarlagd.
  • Ansvarsfrågorna ska alltid vara klarlagda (organisation, befattningsbeskrivning samt delegeringar ska vara aktuella och korrekta).
  • Samtliga elarbeten ska planeras och utföras på ett säkert sätt i enlighet med lagkrav och föreskrifter (exempelvis starkströmsföreskriften).

Förutom arbetsmiljölagen omfattas dessa arbeten av separata krav och arbetsledningen behöver därför ha god insikt över de risker som elarbeten innebär. Om nödläge inträffar måste ett omhändertagande vara klarlagt före arbetet påbörjas.

Arbetsledning ansvarar för att:

  • kontrollera elkompetens och ansvarsfördelning
  • bedöma riskerna utifrån arbetets art
  • säkerställa agerande vid nödläge ( ska även ingå i arbetets riskbedömning).