Från gruva till hamn

Allt börjar i gruvan, med järnmalmen. Den är grunden för vår verksamhet idag och ger oss goda förutsättningar att leda omställningen av vår industri mot en hållbar framtid. Vägen från gruvan till högförädlade järnmalmsprodukter, via våra hamnar och vidare ut i världen är en spännande resa.

Borrigg
En av våra borriggar under jord.

I Kiruna, Malmberget och Svappavaara finns våra gruvor och förädlingsverk. Gruvorna är pulsådern i verksamheten och kärnan i vår affär. Allt börjar nämligen i gruvan.  

Vägen från gruva till stål är en lång resa som börjar med prospektering, vilket innebär att berggrunden bland annat undersöks för att säkerställa mineralfyndigheter. Om prospekteringen är framgångsrik kan brytning och förädling ta vid. Våra huvudsakliga produkter från gruvbrytningen är järnmalmspellets och fines, som transporteras på järnväg till våra hamnar i Luleå och Narvik för att sedan skeppas vidare ut i världen.    

Prospektering

Grunden i vår verksamhet är att säkerställa mineraltillgångar och mineralreserver. Utifrån dessa planerar vi vår brytning. Tillgångarna är det som kan brytas kommersiellt, medan reserverna är den andel av det som utvinnas med lönsamhet.

Mineraltillgångar är det som kan brytas kommersiellt, medan reserverna är den andel som kan utvinnas med lönsamhet.

Prospekteringsborrning innebär små eller inga ingrepp i området som undersöks. Den genomförs med mobila borriggar, som oftast inte lämnar några större spår efter sig. Det synliga resultatet är ett cirka fem centimeter stort borrhål med en plasthylsa som markerar platsen.

Arbetet genererar viktig information om fyndigheten, men för att bedöma tillgångarna och reserverna tar man också i beaktande kostnader för brytningen och till vilket pris man kan sälja det som utvinns.

Varje år gör vi en beräkning och sammanställning av mineraltillgångarna och -reserverna för att kunna bedöma och ta beslut om verksamhetens utveckling.

Våra mineraltillgångar och -reserver

Efter stora satsningar på prospektering kan LKAB rapportera en fortsatt ökning av mineralreserver och mineraltillgångar, och för första gången redovisa mineraltillgångarna på sällsynta jordartsmetaller.

Brytning

Vår järnmalm bryts såväl ovan som under jord. Den allra största delen av brytningen sker flera hundra meter ner i marken, i gruvorna i Kiirunavaara (Kiruna) och Malmberget (Gällivare), som är världens två största underjordsgruvor för järnmalmsbrytning. I Svappavaara bryts malmen i dagbrottsgruvan Leveäniemi.

6,5 eiffeltorn

I Kiruna bryter vi varje dag järnmalm som skulle räcka till att bygga motsvarande 6,5 eiffeltorn, medan vi i Malmberget och Svappavaara skulle nå upp till 4,5 respektive 2 upplagor av samma torn.

Gruvbrytning är en komplex process som framför allt ställer stora krav på säkerhet, vilken är vår högsta prioritet på LKAB. Trygga, trivsamma och säkra arbetsplatser ser vi som en förutsättning för effektiv gruvproduktion.

Så går underjordsbrytningen till

I LKAB:s underjordsgruvor utvinns malmen genom skivrasbrytning. Det är en effektiv brytningsmetod vid branta malmkroppar och tillåter maximalt uttag ur malmkroppen med hög säkerhet.

  1. Ortdrivning (även tillredning) : Tunnlar i berget byggs genom borrning, sprängning, skrotning (lösa stenar avlägsnas) och bergförstärkning.
  2. Produktionsborrning och -skjutning : Långa och uppåtriktade borrhål görs genom malmen med ett fjärrstyrt borraggregat. Hålen fylls med sprängmedel, som skjuts av varje natt.
  3. Produktionslastning : Lastmaskiner lastar ut järnmalmen som lossnat efter sprängningarna och tippar ner den i bergschakt.
  4. Tappning och transport : Schakten töms ner i tåg eller truckar, som transporterar malmen till stora krossar.
  5. Tömning och krossning : Tågen och truckarna töms i bergfickor för matning till krossarna. Malmen krossas till omkring tio centimeter stora bitar.
  6. Uppfordring : Malmen transporteras sedan upp till markytan av malmhissar, så kallade skippar. Varje skip kan bära 40 ton malm med en hastighet av 60 kilometer i timmen, eller 17 meter i sekunden.

Förädling

Den krossade järnmalmen förädlas sedan ovan jord till järnmalmspellets och fines. Det är en komplex process som sker i flera steg:

  1. Sovring : Malmen sorteras grovt och gråberg avlägsnas. Därefter krossas malmen till mindre bitar. Detta ökar järnkoncentrationen från cirka 45 till 62 procent.    
  2. Anrikning: Järnmalmen finmals och förädlas ytterligare genom att exempelvis kisel, natrium, kalium, fosfor och apatit tas bort. Tillsatsmedel som olivin, kvartsit, kalksten och dolomit blandas sedan i den resulterande slurryn (en blandning av mald järnmalm och vatten).
  3. Pelletisering : I stora och roterande trummor formas kulor av slurryn. Kulorna torkas och förvärms innan de slutligen värms upp så mycket så att järnmalmspartiklarna delvis smälter ihop.

Innan pelletskulorna är klara för leverans kyls de också ner. Ugnen bränner nämligen kulorna till hela 1 250 grader Celsius.

Malmhamnen i Narvik
Malmhamnen i Narvik.

Transport

Resan ut i världen går längs Malmbanan och Ofotbanen i Norge till hamnarna i Luleå och Narvik. Malmtransporterna sker på en totalt 50 mil lång järnvägssträcka som trafikeras av världens starkaste ellok – IORE-loket. Varje dag går fyra malmtåg till hamnen i Luleå – det södra omloppet – och tio tåg till Narvik – det norra omloppet.

Med sin imponerande dragkraft på 1 200 kilonewton trafikerar 17 IORE-lok sträckan. Det handlar om 750 meter långa tågset som består av 68 malmvagnar. Varje resa transporteras 6 800 ton järnmalmsprodukter. På returresan fraktas tillsatsmedel till förädlingsprocessen. Det gör LKAB:s transporter både storskaliga och effektiva.  

Hamnarna är ryggraden i vårt logistiksystem och länken mellan gruvan och våra kunder. Varje år skeppas flera miljoner ton järnmalmsprodukter ut via hamnarna. Narvik, som har en kapacitet på omkring 30 miljoner ton per år, står för två tredjedelar av den exporten.

500
Km tågsträcka från Narvik till Luleå
750
Malmtågens längd i meter
6800
Ton järnmalmsprodukter per malmtåg

Vanliga frågor om järnmalm

En järnmalmspellet är en liten kula som består av en blandning av förädlad järnmalm, oxider och tillsatser. På LKAB producerar vi masugnspellets och direktreduktions-pellets (sk DR-pellets) som har en järnkoncentration på mellan 66,7 och 67,8 procent.
Kulsinter är den gamla benämningen för järnmalmspellets.
Fines är produktnamnet för fin järnmalm (storlek 0-6 mm) som används vid sintring (se nedan). 20 procent av den järnmalm LKAB producerar är magnetitfines (MAF) med en järnmalmskoncentration om mer än 70 procent. Det är ett högeffektivt alternativ till bland annat hematitfines.
En järnmalmssinter är en sorts agglomerat, precis som pellets. Det är en bit järnmalm som har en oregelbunden form samt är fysiskt större och mindre effektiv vid järnproduktion än pellets.
Sintring är en process där man agglomererar (smälter samman) element till en fast massa genom att kombinera tryck och värme, utan att smälta råmaterialet. Vid järn- och ståltillverkning skapar sintringsprocessen ett material (t.ex. en järnmalmspellets) som är relativt effektivt för att producera järn i masugnar.
Bentonit är ett pulveraktigt lermineral. På LKAB använder vi det som bindemedel i våra järnmalmspellets.
Grate-Kiln är en typ av pelletsverk. Det första Grate-Kiln byggdes 1960 i USA av Allis-Chalmers (sedermera uppköpt av Metso). Vi på LKAB invigde vårt första Grate-Kiln 1969, nio år efter att det första någonsin byggdes 1960 i USA av Allis-Chalmers (sedermera uppköpta av Metso). För närvarande har vi fyra verk i bruk som använder tekniken, båda i Kiruna (tre i Kiirunavaara och ett i Svappavaara).
Straight-grate (eller traveling grate) är en annan typ av pelletsverk. Ett traveling grate utvecklades första gången på 1800-talet, men det är oklart när det började användas i järnindustrin. Vårt första straight-grate byggdes 1971 och vi har för närvarande två aktiva, båda i Gällivare (Malmberget).