Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube
LKAB:s bergmekaniker håller koll på mätningarna. Här vid en mätplint i samhället.

Gruvbrytningen skapar rörelser i berget och påverkar omgivningen, under och ovan jord. I takt med att brytningen sker allt djupare ner i underjordsgruvorna påverkas marken och de omkringliggande samhällena.

När järnmalmen bryts ur berget och när malmen lastas ut sjunker marken succesivt ihop. Gruvbrytningen ger upphov till vibrationer, markdeformationer och rörelser som övervakas och kontrolleras så att vi i god tid kan flytta det som påverkas.

Det är formen och läget på malmkropparna som avgör var rörelsen i marken kommer att ske och hur samhällena påverkas. I Malmberget finns ett tjugotal malmkroppar som lutar i sydvästlig riktning in under samhället. Brytningen sker i ett drygt tiotal av dessa. I Kiruna finns bara en jättelik malmkropp. Successivt går brytningen mot djupet i gruvorna och påverkar marken ovanför.

Miljövillkor

Mark- och miljödomstolen har bestämt hur mycket markytan får röra sig genom att fastställa ett miljövillkor för markrörelser. Det innebär att det finns ett maximalt mätvärde som marken får röra sig för att någon ska få bo där. Innan värdet är nått måste detaljplanerna i området vara ändrade från handels- och bostadsområden till industriområden. Ingen gruvbrytning sker under områden där människor bor eller vistas. Därför måste bebyggelsen flyttas och områdena omvandlas till industriområden.

Markens rörelser mäts regelbundet

Att marken rör sig går inte att se med blotta ögat. Därför övervakas gruvan och omgivningen av ett omfattande geofonsystem som är lokaliserat under jord och av mätplintar som är placerade ovan jord. Underlaget från mätningarna är viktiga för att kunna upprätta prognoser över brytningen samt för att öka säkerheten i gruvan. Resultaten utgör också en viktig grund för hur samhällsomvandlingarna kan genomföras på bästa sätt.

Mätningar sker två gånger per år, i maj och september, därutöver görs delmätningar fyra gånger per år. Datan samlas in och analyseras på LKAB och skickas till länsstyrelsen och kommunerna. Mätresultaten avgör när ett område måste vara tömt och avvecklat.

Planeringen av samhällsomvandlingarna ligger flera år fram i tiden. Innan markytan påverkas, det vill säga när området måste vara detaljplanelagt som industriområde, går det fortfarande att vistas där under en tid. Det är först när området inhägnas som det inte längre är tillåtet att vara där.

Här kan du läsa mer om samhällsomvandlingarna.