Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitter
Dynamisk förstärkning.

I LKAB:s underjordsgruvor utvinns malmen genom skivrasbrytning. Brytningsmetoden bygger på att skapa hålrum i malmkroppen genom borrning och sprängning. När malmen lastas ut rasar gråberg ner och fyller hålrummet automatiskt.

Skivrasbrytning bygger på att skapa hålrum i malmkroppen och att man med hjälp av gravitationen låter malmen rasa ner till underliggande nivåer för vidare transport med tåg respektive lastfordon. När malmen lastas ut rasar gråberg ner och fyller hålrummet automatiskt. Det sker alltså en igensättning och ju mer malm som bryts desto mer sjunker marken ovanför. Skivrasbrytning är en effektiv brytningsmetod vid branta malmkroppar som medger maximalt uttag ur malmkroppen med hög säkerhet.

Brytningen i underjordsgruvorna sker i en så kallad salvcykel, det vill säga en process som innefattar aktiviteter från tillredning till uppfordring under ett dygn.

Underjordsbrytningen sker i flera steg:

Ortdrivning/tillredning

För att kunna bryta malmen under jord måste transportvägar byggas, tunnlar i berget som kallas ortar. Tillredning innebär alltså att man förbereder för brytning. En tillredningsort sprängs rätt genom malmkroppen och vid behov förstärks väggar och tak med bultar, nät och sprutbetong.

Produktionsborrning

När tillredningsortarna är klara borras långa och uppåtriktade hål, upp till 55 meter, genom malmkroppen i en solfjädersform, en så kallad krans. En ort kan rymma 15-40 kransar och varje krans innehåller åtta borrhål. Borrningen sker med ett fjärrstyrt borraggregat som styrs och övervakas av operatörerna från ett kontrollrum. När hela orten är produktionsborrad sprutas ett speciellt sprängmedel av krämkonsistens in i borrhålen med en laddrobot. Sprängning, som på gruvspråk kallas skjutning, sker varje natt.

Produktionslastning

När sprängningen är genomförd och spränggaserna är utventilerade lastas järnmalmen ut ur orterna med lastmaskiner, som klarar av att ta 17-30 ton malm i skopan. Malmen tippas i vertikala schakt, så kallade störtschakt. Med tyngdkraftens hjälp faller malmen ner och samlas i bergfickor strax ovanför huvudnivån.

Tappning/transport

Från bergfickorna transporteras malmen från störtschakten till stora krossar. I Kiruna sker transporten med förarlösa tåg på huvudnivån, 1 365 meter under jord. I Malmberget, där brytning pågår i flera malmkroppar samtidigt, transporteras malmen till krossarna i stora truckar.

Tömning/krossning

Från tåg eller truck töms malmen i stora bergsfickor för vidare matning till krossarna. I krossarna sönderdelas malmen till omkring tio centimeter stora bitar och fraktas sedan på långa bandtransportörer till malmhissarna, de så kallade skiparna.

Uppfordring

Malmen lastas automatiskt i skiparna, som lyfter malmen till markytan. Varje skip kan transportera upp till 40 ton malm per gång med en hastighet av 17 meter per sekund. I Kirunagruvan sker uppfordringen och omlastning via olika fördelningsnivåer. I Malmberget fraktas malmen på en lång bandtransportör till en uppfordringsanläggning.