Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube
Mineraliseringen i Kiruna minskar mer i söder än man tidigare anat. Den är dock fortfarande öppen mot norr och mot djupet, de exakta volymerna under huvudnivån 1365 är ännu inte kartlagda.
Järnmalmsfyndigheten i Kiruna har en mer komplex geometri mot djupet än vad som tidigare varit känt. — Analyser av pågående prospektering visar att malmen inte fortsätter neråt med samma volymer som man tidigare antagit. Därför satsar LKAB nu brett för att möta denna utmaning, säger Jan Moström, vd och koncernchef.

Pressmeddelande:

De nya rönen påverkar inte de mineralreserver och mineraltillgångar som LKAB hittills har rapporterat enligt branschens klassificeringar.
— Det här handlar om LKAB:s framtid, om brytningen efter den nuvarande huvudnivåns livslängd, som sträcker sig fram till cirka 2035. Man kan säga att LKAB nu är ett gruvbolag som andra, som måste söka mer intensivt efter nya malmvolymer för att överleva, säger Jan Moström.

Malmkroppen i Kiruna kan liknas vid en stor skiva som sluttar snett ner i berggrunden. Sedan år 1900 har LKAB brutit den i 4,5 kilometers längd och en bredd på 80–120 meter, först i dagbrott och sedan början på 1960-talet under jord. Brytningen sker idag kring 1 000-metersnivån, och några långa borrhål visar järnmalm ner till 2 300 meters djup. 2016 fattades ett strategiskt beslut om att klarlägga fyndighetens fortsättning mot djupet, och resultatet visar nu att den minskar väsentligt i längdriktning.
— Mineraliseringen är dock fortfarande öppen norrut och går djupare så vi behöver undersöka den mer för att få en klarare bild. Under tiden ska vi satsa hårt på att utveckla nya och effektivare brytningsmetoder, bredda LKAB:s verksamhet och söka nya fyndigheter både nära våra gruvor och på andra platser, säger Jan Moström.

LKAB har redan startat projektet SUM, Sustainable Underground Mining, tillsammans med företagen ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen. Syftet är att ta fram en ny världsstandard för en koldioxidfri, digitaliserad och autonom gruvbrytning på stora djup.

LKAB investerar också i pilotanläggningar för att tillsammans med miljöföretaget Ragn-Sells industrialisera en ny innovativ teknik som förädlar avfall från järnmalmsproduktionen. Detta kan leda till att LKAB producerar fosfor och sällsynta jordartsmetaller, klassade av EU som strategiska mineraler med särskild vikt för industrin.

Tillsammans med SSAB och Vattenfall driver LKAB initiativet HYBRIT som ska ta fram en ståltillverkningsprocess som använder vätgas i stället för kol och koks. Det handlar om ett historiskt teknikskifte där utsläppen av koldioxid ersätts av vatten, och efter stöd från Energimyndigheten byggs nu en pilotanläggning i Luleå.

— Dessa tre projekt är viktiga delar i LKAB:s väg framåt. Vi behöver nya tekniska lösningar för att säkert och lönsamt kunna bryta stora volymer på djupet, vi måste anpassa vår verksamhet för att minska klimatpåverkan och vi behöver skapa nya affärsmöjligheter som kompletterar järnmalmsverksamheten, säger Jan Moström.

Brytningen ner till huvudnivån 1365 i Kiruna fortsätter enligt plan, vilket betyder att samhällsomvandlingen av staden också fortgår.
— Planerna som beslutats fram till cirka 2035 ligger fast, vi kommer att fortsätta ta vårt ansvar och ersätta de som berörs. LKAB är helt beroende av attraktiva samhällen i Malmfälten, och våra satsningar på att säkra framtidens verksamhet går hand i hand med den utvecklingen, säger Jan Moström.

Kontaktperson: Anders Lindberg, tel: +46 (0)980 783 55. E-post: anders.lindberg@lkab.com

Bifogad fil: