Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard fwCheckmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Vätgaslager väcker stort intresse

Personer i underjordsmiljö.
Intresset är stort för fossilfri vätgas, en metod som banar väg för industrins omställning.

Under onsdagen den 6 oktober anordnade LKAB, SSAB och Vattenfall en pressträff vid bygget av bergrumslagret för fossilfri vätgas i Luleå - ännu ett viktigt steg i HYBRIT-projektet, då vätgaslager har en mycket viktig funktion i den samlade värdekedjan för fossilfri järn- och stålframställning.

Intresset för besökstillfället var stort med flera nationella och internationella medier på plats för att bekanta sig med verksamheten. Även Centerns partiledare Annie Lööf passade på att besöka anläggningen.
– Det är väldigt kul, det är många som är nyfikna på det vi gör som banar vägen för industrins omställning, säger Susanne Rostmark, forskningsledare LKAB som medverkade under mediebesöket.

Lagret är en pilotanläggning för forskning och utveckling av tekniken för vätgaslagring och byggs i anslutning till den forsknings- och utvecklingsanläggning för direktreduktion som redan är i drift i Luleå. Gasen som tillverkas där kan användas både i direktreduktionsförsöken och i testerna av lagring av vätgas.

Vätgaslagring ger möjligheten att variera efterfrågan på el och säkerställa stabil produktion i direktreduktionen genom att producera vätgas då det finns mycket el, till exempel när det blåser, och använda lagrad vätgas när elsystemet är ansträngt.
– Vattenkraften kan regleras i dammar. Det här vårt sätt att buffra vindkraft. Det är en viktig pusselbit för oss när vi ska ett steg upp i värdekedjan, säger Susanne Rostmark.

Lagret började byggas i maj och planen är att ta anläggningen i drift under våren 2022, med planerade tester som pågår fram till 2024. I lagret testas lagring av vätgas med känd och beprövad teknik, så kallad LRC (Lined Rock Cavern). Syftet med testerna är att säkerställa att denna teknik, som hittills huvudsakligen använts för att lagra naturgas, fungerar bra för lagring av vätgas.
– Vi kommer titta på om materialet håller tätt. Väteatomen och vätgasmolekylen är det minsta som finns. Vätgas är så lätt att den vill slippa iväg. Vi vill se att lagret klarar av variationer i tryck och klarar att följa med när elproduktionen varierar, säger Susanne Rostmark.

För LKAB:s del är vätgasen en vital del i framtidsstrategin. Om fem år ska HYBRIT-tekniken börja användas storskaligt i en första demonstrationsanläggning i Gällivare, och planen är att sedan bygga fler verk för framställning av fossilfri järnsvamp. Det kommer behövas mycket vätgas för att klara produktionen. Inga beslut är tagna, men om testerna i Luleå faller väl ut pekar mycket på att det på sikt även kommer att byggas ett vätgaslager i Gällivare.
– Då pratar vi om betydligt större volymer, uppemot 1 000 gånger större än lagret i Luleå. Det motsvarar ungefär ett halvt Globen. Då vi byggde den nya huvudnivån tog vi ut en volym motsvarande sju stycken. Vi har bra berg att bygga i och bergarbeten är vi bra på. Sedan kan man göra på olika sätt, bygga stora enheter eller i flera mindre moduler. Hur det än blir så har vi förutsättningarna på plats, säger Susanne Rostmark.

Bild_Susanne Rostmark_vätgaslager.jpg
Susanne Rostmark, forskningsledare på LKAB, visade runt i bergrumslagret och förklarade processen.