Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard fwCheckmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Varför koldioxidfri järnsvamp?

Järnsvamp i brikettform
Järnsvamp, LKAB:s framtida koldioxidfria produkt.

Bolagets nya strategi kommer att innebära stora förändringar, varav en av de mer påtagliga är den nya produkten, den koldioxidfria järnsvampen som på sikt ska ersätta den klassiska järnmalmspelletsen. Men varför? Och vilka är egentligen skillnaderna?

I LKAB:s nya strategi stakas målet ut mot noll koldioxidutsläpp från våra processer och produkter till 2045. LKAB:s pellets hör redan idag till de mest klimateffektiva järnmalmspelletsen i världen men vår verksamhet orsakar ändå stora utsläpp av koldioxid. Stora utsläpp uppstår dessutom senare i värdekedjan, när våra pellets ska förädlas vidare till färdigt stål. Genom att ta det här klivet framåt i värdekedjan och börja leverera färdig, koldioxidfri järnsvamp istället kan vi bidra till att de globala utsläppen minskar med ungefär 35 miljoner ton koldioxid årligen, motsvarande två tredjedelar av Sveriges alla utsläpp. En enorm insats för klimatet.

LKAB_Marknad_20151117_0353.jpg

Vad är då järnsvamp? Järnsvampen, eller DRI (Direct Reduced Iron), är i princip nästa steg i förädlingskedjan efter järnmalmspelletsen. Till skillnad från pellets, som fortfarande innehåller syre och måste vidareförädlas av kunderna, är järnsvampen rent, färdigt järn.
– Dagens järnmalmspellets måste reduceras till järn innan den kan användas i stålframställning. För att åstadkomma det nyttjas vår pellets idag av kunderna antingen i en masugn eller i ett direktreduktionsverk för produktion av järnsvamp, ofta med hjälp av fossilt kol. Järnsvamp är alltså något som redan produceras på många håll, men som vi nu ska göra själva, med fossilfri energi och utan koldioxidutsläpp, berättar Mikael Pettersson, projektledare på enheten marknad och teknik.

Hos LKAB kommer järnsvampen att pressas ihop till briketter, så kallad HBI (Hot Briquetted Iron). Skälet är bland annat att underlätta transporterna av produkterna. Så varför görs den här förändringen? Det finns ett par huvudsakliga skäl. Dels handlar det om miljöperspektivet:
– I och med den här omställningen är vi med och utvecklar en lösning på ett problem som vi annars är med och bidrar till. Stålindustrin står idag för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Med koldioxidfria järnmalmsprodukter skapas möjligheter att producera koldioxidfritt järn och grönt stål. Och fossilfritt stål kommer att spela en viktig roll för det hållbara samhällets utveckling, i vindkraftverk, elbilar och annan teknik, bland annat, säger Mikael Pettersson.

Dels handlar det om en affärsmässig bedömning. I och med att vi tar steget till järnsvamp ökar värdet på våra produkter och det ger LKAB förutsättningar att mer än dubbla omsättningen fram till 2045.
– På en marknad som ställer högre krav på en koldioxidfri produktion så säkrar vi bolagets verksamhet framöver, säger Mikael Pettersson.
Enligt prognoser kommer marknaden för stål att växa med 50 procent fram till 2050. Hela den tillväxten bedöms ske i form av skrot som återvinns i eldrivna ljusbågsugnar. I ljusbågsugnarna fungerar inte dagens järnmalmspellets, det gör järnsvamp.

Omställningen kommer tveklöst att innebära utmaningar för företaget. Utvecklingsarbetet mot LKAB:s nya strategi omfattar hela kedjan från gruva till färdig produkt, inklusive den logistiska hanteringen av den.
– Generellt kan man säga att vi rör oss mot att tillverka, hantera och transportera en ny produkt som ställer helt andra krav på både förädling och logistik. Exakt hur det kommer se ut vet vi inte i dagsläget, men det ska utvecklingsarbetet visa. Det är en stor förändring men något som marknaden efterfrågar och vi ser stora möjligheter, avslutar Mikael Pettersson.