Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Större axellast ökar kapaciteten på Malmbanan

Under 2017 väntas ett viktigt delförsök för ökad last på Malmbanan bli klara. Om projektet går enligt planen kan LKAB börja köra tyngre malmtåg med ökad lastvikt på hela Malmbanan 2019.

Ökad kapacitet på Malmbanan och den norska delen Ofotenbanen ligger högst i prioritet i LKAB:s logistik för att klara LKAB:s planer på framtida volymökningar.

– Ett dubbelspår löser transportbehovet en gång för alla, men det ligger längre fram i tiden. Redan från 2019 ser vi begränsningar på både Malmbanan och Ofotenbanen. Dels ökar LKAB:s volymer, dels väntas övrig trafik på Malmbanan öka, säger Anders Björnström, vd för LKAB Malmtrafik.

Ett av de viktigaste projekten är att öka axellasten på hela Malmbanan från dagens 30 ton till 32,5 ton. Det kan ge en kapacitetsökning med tio procent för malmtransporterna.

Större last

– Våra lok och vagnar är byggda för att klara större last. Sedan två år kör LKAB ett samarbetsprojekt med Trafikverket och Bane Nor för att kunna öka axellasten. Projektet startades efter en studieresa till Calgary, Kanada, där en bana med liknande förhållanden uppgraderats till 32,5 tons axeltryck, säger Anders Björnström.

Just nu körs två tåg per dygn med så kallad erfarenhetstrafik mellan Malmberget och Luleå med 32,5 tons axellast. Maximal last ökas från 100 till 110 ton per malmvagn.

– Försöken har gått mycket bra. Inga större ökningar av slitaget på lok, vagnar eller bana och infrastruktur har noterats. Tågen kommer att köras fram till oktober, och därefter kan Trafikverket fatta ett eventuellt beslut om permanent ökad axellast, säger Anders Björnström.

Provtrafik

Parallellt pågår arbeten med motsvarande försök och erfarenhetstrafik mellan Kiruna och Narvik. Trafikverket och Bane Nor undersöker status på banan, kontrollerar broberäkningar med mera för att säkerställa att testen kan börja. I Norge är svaren hittills mycket positiva, I Sverige behöver några broar åtgärdas.

– Går allt bra kan testkörningar på den norra delen börja i december. Då införs en ny tågtidplan, säger Anders Björnström.

Målet är att hela Malmbanan från kust till kust skall vara uppgraderad till 32,5 ton axellast 2019.

– Det skulle lösa en stor del av vårt kapacitetsproblem och det lägger också en bra grund till framtida dubbelspår, säger han.

Säkerhet

LKAB arbetar i det tysta även med effektiviseringar inom nuvarande ramar. Lastens densitet varierar en del med finesandel, fukt mm. Därför är det omöjligt att lasta varje tåg till den maximalt tillåtna vikten. En säkerhetsmarginal krävs för att undvika överlaster och därmed riskera LKAB:s transporttillstånd.

– Sedan en tid har vi drivit ett projekt i syfte att optimera lastvikten. Vi har till slutet av 2016 lyckats höja den med nästan tio procent till 6 500 ton per tåg. Med en ytterligare ökning har vi nästan slagit i taket för vad det nuvarande systemet tål med 30 ton axellast. Med ökad axellast kan vi lasta tio procent mer. Det ger en positiv inverkan på volym, effektivitet, ekonomi, energi och i slutändan klimatpåverkan samtidigt som våra lok räcker till, säger Anders Björnström.

Mötesplatser

Ytterligare ett par förlängda mötesplatser på 750 meter krävs. En byggs vid Djupvik på Ofotenbanen och en till behövs på det södra omloppet. Var utreds just nu.

På malmbanan körs nu 15 fullastade malmtåg per dygn, fem på södra omloppet till Luleå och tio på det norra till Narvik. Dessutom körs rågods både till och från Svappavaara. Tillsammans med returtransporterna blir det många tågrörelser per dygn.

LKAB:s tågflotta består av 17 tågsätt, 17 IORE dubbellok och drygt 1 200 malmvagnar. IORE är världens starkaste elektriska lok.