Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Så bekämpar LKAB damningsproblematiken

Maskiner i dagbrott.
Ett torrt och kallt väder denna vinter har resulterat i extra mycket damning i Svappavaara, främst från Leveäniemi kross- och sovringsanläggning.

All gruvverksamhet alstrar damm, men det finns sätt att bygga in och fånga upp en del av partiklarna. LKAB har under många år genomfört en rad åtgärder för att minska damningen från sina gruvområden.

– Damningsproblematiken är en viktig miljöaspekt för LKAB och vi arbetar därför aktivt med frågan på samtliga verksamhetsorter, säger Linnea Sjölund, miljöingenjör i Kiruna.
I Kiruna är en viktig åtgärd att dagligen året runt bevattna en deponi som har särskilt dammande avfall. Krossar och upplag har i några fall flyttats, krossar har dammtätats, byggts in eller försetts med dammutsugsanläggningar och vägar har asfalterats. Utöver detta sker daglig dammbekämpning under hela barmarksperioden.
– LKAB har en bil i kontinuerlig drift för bevattning och saltning av industriområdets vägar både för- och eftermiddag. En sop- och sugbil, som samlar upp grus i bilen, patrullerar dessutom området åtta timmar dagligen, säger Linnea Sjölund.

Bolaget arbetar även med trädplantering och industrisådd för att binda dammet på samtliga verksamhetsorter.Just denna vinter har damningsproblematiken märkts av i samhällena mer än vanligtvis, främst i Kiruna och Svappavaara. I Kiruna har LKAB problem med ett utslitet grateband i pelletsverket KK4.
– Gratebandet är ett 70 meter långt transportband som transporterar pelletsen genom graten, en bandugn, där pelletsen torkas och förvärms innan den slutliga kulbränningen i roterugnen. Det slitna bandet orsakar förhöjda utsläpp av stoft, järnmalmsdamm, från KK4, säger Simon Töyrä, processingenjör på LKAB.
LKAB behöver bli bättre på att förutse och förbättra livslängden på gratebandet i KK4, som är av en annan konstruktion än i övriga verk.
– En projektgrupp arbetar nu med att ta fram rutiner för hur vi ska få en lång livslängd på det nya gratebandet. Vi arbetar även med att förbättra den inre miljön i pelletsverket, säger Simon Töyrä.
Gratebandet i KK4 kommer att bytas ut vid ett underhållsstopp i juni 2018. LKAB planerar även för en kompletterande stoftrening i KK4 för att på längre sikt förbättra stoftutsläppen vid en planerad produktionsökning.
– Dammet smutsar ner och orsakar olägenheter, men halten partiklar i luften som skulle kunna vara farliga är låg, säger Linnea Sjölund, miljöingenjör på LKAB i Kiruna.

LKAB följer upp den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft. Mätningarna sker genom uppsamling i så kallade NILU-burkar i ett antal spridda mätpunkter i samhället.
– Mätburkarna samlas in månadsvis. Innehållet i burkarna analyseras i syfte att bedöma mängden stoft. Mätningarna kompletteras med snöprovtagning under vårvintern. Vi redovisar löpande data från mätningen på vår hemsida, säger Linnea Sjölund.
Vintertid kan LKAB i Svappavaara se att damningen ökar. Ett torrt och kallt väder denna vinter har resulterat i extra mycket damning, främst från Leveäniemi kross- och sovringsanläggning.
– Kraftig vind i kombination med torrt och kallt väder gör att damm blåser ut över industriområdet, säger Sofie Wennström, miljöingenjör på LKAB i Svappavaara.
Även verken samt Gruvbergets kross- och sovringsanläggning är bidragande orsaker. Dammet från LKAB:s industriområde består främst av krossat material; magnetit, sidoberg och tillsatsmedel.
– I februari i år har vi tillsatt ett projekt med syfte att ta fram lösningar för att hantera damm både på kort och lång sikt, säger Sofie Wennström.

En av det vidtagna åtgärderna är en vall som har anlagts nära avfallshögen för att skydda mot vinddrag som kan ta med sig damm. En annan åtgärd är anpassade körstrategier för lastmaskinsförarna. LKAB har även använt vattenkanoner vid koncentrathögen. Vattenånga sprutas ut och blir till en ridå som hindrar spridning av damm, vilket har visat sig ha en viss effekt. Möjliga alternativ till ombyggnationer av anläggningen undersöks. Vid kraftig damning stängs kross- och sovringsanläggningen av helt.

– En mätning av temperaturen på koncentratet har gjorts vid kall väderlek och hög upplevd damning. Mätningen som gjordes visade att temperaturen på koncentratet som lastades i högen var cirka 10 grader varmare än omgivande luft vid det tillfället. Projektgruppen ser att värmen som stiger från koncentratet tar med sig damm uppåt, säger Sofie Wennström.
LKAB är måna om att hitta en lösning för att minska damning från industriområdet, både med hänsyn till miljö, arbetsmiljö och närboende.
– LKAB förlorar även pengar på att låta anläggningen stå vid ogynnsamt väder, säger Sofie Wennström.