Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Malmbilden i Kiruna mer komplex än förväntat

illustration malmkropp

Den stora klumpen järnmalm i Kiruna fortsätter inte mot djupet med samma volym som LKAB har hoppats på.
– Vi ser att den minskar snabbare i söder än man tidigare antagit. Men vi vet ännu för lite om hur den utvecklar sig mot djupet i norr, säger Pierre Heeroma, direktör för enheten Prospektering, strategi och affärsutveckling.

Ända sedan malmkroppen i Kiruna blev känd har dess storlek imponerat. Över fyra kilometer lång, mellan 80 och 120 meter bred och med ett okänt djup har den ofta kallats världens största kända sammanhängande järnmalmsvolym. Och det är den fortfarande, även om det nu finns frågetecken om hur den fortsätter mot djupet.

– I slutet av 2016 inleddes ett utökat borrningsprogram för att få en tydligare kartläggning av hur fyndigheten ser ut, för att ha underlag inför ett beslut om eventuell ny huvudnivå. Det är resultaten av borrningarna sedan dess som vi nu har analyserat, säger Pierre Heeroma.
Resultaten visar att mineraliseringen visserligen fortsätter norrut mot djupet, det djupaste hålet har gett malmträff på 2 300-metersnivån, men även att volymen minskar snabbare i söder än man tidigare anat.

– LKAB har ju länge vetat om och kommunicerat hur malmkroppen ändrar form och läge mot djupet, men vi har inte haft en så god bild av den exakta utbredningen under huvudnivån 1365. Vi har ännu inte en klar bild av hur mineraliseringen ser ut norrut, men att den avtar i den södra delen kan vi se.
Gruvbolag redovisar sina fyndigheter enligt en branschstandard. Som mineralreserv räknas det man har undersökt och gjort en analys av som visar att den är lönsam att bryta. Som mineraltillgång räknas fyndigheter som inte är lika väl kartlagda och som man ännu inte gjort en lönsamhetskalkyl på.
– Det är viktigt att påpeka att LKAB:s rapporterade reserver och tillgångar inte påverkas av de här nya rönen. Det vi nu talar om är LKAB:s framtid efter 2035, säger Pierre Heeroma.

Fram till 2016 hade LKAB fokus på att prospektera regionalt för att få nya gruvor i produktion. Efter beslutet att gruvan Mertainen skulle pausas fattades istället ett strategiskt beslut om att fokusera på gruvnära prospektering. Målet är att utöka kännedomen om de fyndigheter som redan bryts och se om de fortsätter mot större djup och om det finns mer malm i den omedelbara närheten.

Så hur mycket mindre är då Kirunafyndigheten än man tidigare antagit?
– Vi har faktiskt ingen aning, det behövs fortsatta undersökningar för att klarlägga det. Vi kan idag bara se att mineraliseringen inte fortsätter som LKAB hoppats på, alltså att den stora skivan skulle fortsätta neråt i ungefär sin nuvarande längd. Men nu satsar vi stort för att få svar inom de närmaste åren, säger Pierre Heeroma.