Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard fwCheckmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

LKAB överklagar Mark- och miljödomstolens avvisande av miljöprövning för Kirunagruvan

Kiruna och gruvan.
Kiruna och gruvan. Foto: Fredric Alm

För en månad sedan stod det klart att domstolen avvisat LKAB:s ansökan om samlat miljötillstånd för all gruvbrytning i Kiruna. Skälet till avvisandet var att domstolen ansåg att inbjudan till samråd inte hade varit tillräckligt tydlig. Nu överklagar LKAB beslutet till Mark- och miljööverdomstolen.

– Vi hoppas att Mark- och miljööverdomstolen nu väljer att tolka lagens intention mer än teknikaliteter, så att vi får ett prejudikat för den här typen av processer. Vi behöver komma bort ifrån de allt för ofta oförutsägbara processerna där prövningens fokus i allt högre grad handlar om formalia och processdetaljer, i stället för miljö- och samhällsnytta. Något som är ett direkt hot mot våra ansträngningar att ställa om mot en hållbar framtid, säger Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB.

Den 29 juni 2018 lämnade LKAB in en ansökan till mark- och miljödomstolen om nytt tillstånd enligt miljöbalken för befintlig och utökad gruvverksamhet och produktion av malmkoncentrat och pellets med mera inom Kiirunavaara gruvindustriområde.

Dagens tillstånd omfattar en maxproduktion på 30 miljoner ton råmalm i Kiirunavaara och 14,8 miljoner ton järnmalmspellets. Ansökan avser en förändring till maxproduktion på 37 miljoner ton råmalm och 18 miljoner ton pellets.

Den ändrade volymen handlar inte om att bryta ut mer malm än vad som tidigare avsetts, utan i vilken takt den kan brytas ut och förädlas. Detta är en byggsten i planen för LKAB:s omfattande klimatomställning, vilken riskerar att försenas av domstolens avvisning.

– Det måste finnas en proportionalitet här, den här typen av komplicerade ansökningar blir näst intill omöjliga om det saknas möjligheter att rätta till längs vägen. Om nu domstolen anser att vårt samråd, eller inbjudan till det, inte var tillräckligt bra, låt oss läka det genom att göra om det utan att avbryta prövningen, så att vi kan komma vidare med vår klimatomställning, säger Linda Bjurholt.

Varför LKAB anser att samrådet bör godkännas

Syftet med lagen är att alla som påverkas tidigt ska vara informerade om att och om hur de påverkas, samt ha möjligheter att ge synpunkter som då kan beaktas i processen.

LKAB lutar sig främst på följande i sin argumentation i överklagandet om varför det genomförda samrådet bör godkännas.

1. Den ansökta verksamheten innebär ingen förändring jämfört med redan tillståndsgiven verksamhet när det gäller markdeformationer och avsänkning av grundvatten.

2. De som bor i Kiruna är i hög grad medvetna om att de påverkas eller kan påverkas av LKAB:s gruvdrift och på vilket sätt. Situationen i Kiruna kan inte jämföras med förutsättningarna vid andra tillståndsprövningar, något som LKAB anser att domstolen borde tagit hänsyn till.

3. I Kiruna är alla påverkade av LKAB:s verksamhet. Inte bara de som har bergvärme. Ännu fler påverkas av seismisk aktivitet, buller och damning.

4. Påverkan på energibrunnar är en civilrättslig fråga om ersättning som inte avhandlas i samrådet enligt kapitel 6 i miljöbalken, utan det sker på annat sätt.

5. Inom ramen för samhällsomvandlingen pågår en löpande (systematisk) dialog med boende inom avvecklingsområdena. Denna dialog utgör förvisso inte någon formell del av samrådsprocessen men utgör en direkt kontaktväg till LKAB där de boende, enligt bolagets erfarenheter, tar upp alla frågor som rör samhällsomvandlingen och gruvverksamheten.

6. Av tidigare praxis framgår att det inte finns något krav att i annons om samråd uttryckligen ange att den vänder sig även till särskilt berörda när denna krets är omfattande och svår att avgränsa. LKAB hänvisar här till ett mål av liknande dignitet som genomförts tidigare, vilket är tillståndet för Arlanda.

7. Om det trots allt kan anses vara en brist i tidigare samråd och MÖD anser att samrådet bör göras om, är LKAB:s hållning att detta ändå inte bör vara skäl för avvisande, eftersom det saknas formella hinder mot att under processen läka eventuella brister.

– I fallet med Arlanda bedömde domstolen att annonsering som medel att nå en stor och svåravgränsad krets av särskilt berörd allmänhet och enskilda med information om samråd, var godtagbart, varför skulle det då inte vara det i Kiruna, där ju alla vet att de är berörda av gruvan, undrar Linda Bjurholt.

Här kan överklagan läsas i sin helhet som pdf.