LKAB arbetar för att stärka hela värdekedjan
Mats Stålnacke är chef för hållbara inköp på LKAB. Han har de senaste sex åren arbetat med leverantörsutvecklingsfrågor för att hjälpa beställare och leverantörer att öka hållbarheten i affären.
Hur hållbar är LKAB:s värdekedja och vad är egentligen en värdekedja?
– Det är lätt att tro att vår värdekedja är produktions- och tjänsteföretag formerade i en vertikal linje, så är det inte, det är ett komplext system av leverantörer, mer likt en matris eller ett fiskbensmönster. Hållbarheten i värdekedjan bedöms utifrån flera parametrar i LKAB:s leverantörsuppförandekod.
Hur då?
– Vi analyserar företagen genom insamlad information och data. Vi gör även platsbesök hos våra leverantörer både lokalt och globalt, där vi pratar med ledning och medarbetare och tittar på till exempel hur arbetsmiljön är på plats. Vi ställer krav och följer upp efterlevnaden hos våra leverantörer och leverantörsutveckling bygger på ständiga förbättringar. LKAB:s värdekedja blir starkare genom det här arbetet.
Hur har intresset för hållbarhetsfrågorna förändrats över tid tycker du?
– Jag upplever att vi har en större förståelse och mognad nu än för sex år sedan när jag började jobba med det här. Insikten att vi måste utvecklas tillsammans är grunden för att vi ska kunna stärka vår värdekedja ur ett hållbarhetsperspektiv.
Det sätts ofta ett likhetstecken mellan hållbarhet och klimat och miljö, är det ett problem?
– Nej, det är inte ett problem direkt, självklart har IPCC-rapporten och klimatmålen gett koldioxidfrågan en rejäl skjuts. Det behöver den och vi. Men vi måste klara av att jobba även med de andra delarna, arbetstagarnas rättigheter, mänskliga rättigheter och antikorruption. Beslut vi tar och affärer vi gör får vi leva med, ofta en längre tid, därför är det viktigt att vi tänker långsiktigt när vi gör affärer.
Hur menar du?
– Att göra en affär kan många gånger handla om pris. För mig handlar det om att titta djupare på affären. Är det väldigt billigt ringer en varningsklocka. Många gånger är det någon i värdekedjan som har fått betala ett högre pris, till exempel dåliga arbetsmiljöförhållanden.
Om det är dyrt är det alltså hållbart?
–Nej, så enkelt är det dessvärre inte. För att du som konsument ska veta om det är hållbart måste hela värdekedjan vara spårbar. Du ska enkelt kunna ta reda på varifrån produktens delar kommer och hur de är producerade. Jag anar att kraven från slutkonsumenterna ökar, inom konsumtionsbranschen exempelvis kläder och möbler är det redan tydligt.
Konsumenternas krav ökar men vilka krav ställer lagstiftning på oss?
– Statens ägarpolicy säger att vi ska agera föredömligt och här är en viktig del kopplat till förslaget som ligger för beslut på EU-nivå, human rights due diligence, alltså en aktsamhetsanalys kring påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. Det kommer innebära att alla måste jobba med det här. Inom LKAB har vi en arbetsprocess med fokus på detta. Vi vässar våra hållbarhetskriterier, kontrollerna och följer upp i våra affärer.
Vad kan vi göra mer?
– Kompetensinvestering, internt tydliggör vi hur vi ska jobba med hållbarhet. Vi försöker skapa en förståelse och ökad kunskap kring hållbarhetsfrågor. Eftersom vi är en del av en värdekedja jobbar vi även för att höja kompetensen hos våra leverantörer i ett antal utvecklingsprojekt. Ett bra exempel är samarbetet med Gällivare näringsliv där vi erbjuder lokala leverantörer utbildning i de här frågorna.
