Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard fwCheckmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

LKAB: Vi leder vägen mot en fossilfri värld

Sverige leder vägen i kampen mot klimatförändringarna. Detta märks till exempel på LKAB, en svensk järnmalmsproducent som har dragit ner på sina utsläpp av växthusgaser. LKAB producerar större delen av den järnmalm som bryts i Europa, men finner nu att dess arbete med utsläppsminskningar motarbetas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS).

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell, högteknologisk gruvkoncern som bryter och bearbetar järnmalm i Sverige för den globala stålmarknaden. Nästan nittio procent av all järnmalm som framställs i Europa kommer från LKAB:s gruvor. LKAB grundades 1890, är ett av Sveriges äldsta industriföretag och ägs helt av svenska staten.

LKAB är ett av världens mest innovativa, mest resurseffektiva och ansvarstagande gruvföretag. Världens mest avancerade och klimateffektiva producent av järnmalmspellets hindras nu av EU:s system för handel med utsläppsrätter, vilket hämmar utfasningen av fossila bränslen i den europeiska stålindustrin och därmed står i strid med målsättningarna enligt EU Green Deal.

På väg mot koldioxidneutralitet

Både Sverige och LKAB är redan på god väg mot koldioxidneutralitet. Sverige har antagit en lagstiftning som förbinder landet att nå nollutsläpp år 2045, en målsättning som även LKAB åtar sig att följa.

LKAB har vad som krävs för att nå målet. Företaget bryter magnetit, som kräver mycket mindre energi för att omvandlas till stål jämfört med hematit, som annars är den vanligaste järnmalmen i världen. Företagets framställning av järnmalm har nu ställts om från sinter, som är ett råmaterial för ståltillverkning, till pellets, ett slags järnmalmskulor som är mycket mer effektiva. En studie från konsultföretaget Ecofys (numera Guidehouse) fann att LKAB:s järnmalmspellets gör det möjligt att framställa järn med fjorton procent lägre direkta koldioxidutsläpp jämfört med EU-genomsnittet.

LKAB:s utsläppsminskningar så här långt

LKAB har redan kommit mycket långt i utfasningsarbetet. På 1960-talet bestod produktionen på LKAB, liksom i resten av järnmalmsindustrin, främst av sinter med schaktugn, som släppte ut 192 kg CO2 per ton. Sedan dess har LKAB gjort stora investeringar för att optimera processen och energieffektiviteten, vilket gjorde att utsläppen minskade till 31 kg CO2 per ton år 2013. För resten av gruvindustrin har dock dessa optimeringar inte införts, vilket gör att utsläppsnivån fortfarande ser ut ungefär som på 1960-talet.

50 years towards increased efficiency_202002.jpg

 

Förutom pelletsomställningen driver LKAB flera andra innovativa projekt som stödjer EU:s utfasning av fossila bränslen och bidrar till att nå målen i Parisavtalet.

LKAB:s väg framåt mot total utfasning

LKAB samarbetar nu med SSAB och Vattenfall i det banbrytande projektet HYBRIT, med målet att föra ut världens första helt fossilfria stål på marknaden år 2026. Detta mål kan endast nås genom att byta ut kol mot vätgas och genom att använda LKAB:s klimateffektiva pellets som råmaterial. Projektet har potential att skapa enorma utsläppsminskningar på uppskattningsvis tio procent i Sverige och sju procent i Finland totalt.

LKAB har även startat ett annat industriellt utvecklingsprojekt, Sustainable Underground Mining, med målet att sätta upp en ny världsstandard för hållbar gruvdrift på stora djup. LKAB:s vision för framtiden är koldioxidfria, digitaliserade och autonoma gruvor.

LKAB:s arbete sträcker sig även bortom själva gruvdriften. LKAB håller nu på att utveckla projektet ReeMAP, en innovativ teknik för att uppgradera gruvavfall från järnmalmsproduktionen. Förhoppningen är att LKAB därmed ska kunna framställa fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Dessa ämnen klassificeras av EU som strategiska mineraler av särskild industriell betydelse.

LKAB:s verksamhet är helt central för att EU inte ska behöva vara beroende av främmande stater för stålproduktionen, och passar därför väl in i de policyinitiativ som förväntas framöver i den EU Green Deal. Pålitlig och obehindrad tillgång på råmaterial är av central vikt för EU, och en tryggad försörjning från källor inom EU utgör en viktig pelare i den kommande handlingsplanen för cirkulär ekonomi, liksom för EU:s industristrategi.

LKAB driver även på arbetet med att skapa en cirkulär ekonomi och arbetar därför med att återvinna stålindustrins masugnsslagg för produktion av GGBS (Ground Granulated Blast Furnace Slag), en hållbar produkt som kan ersätta sjuttio procent av all cement i betongblandningar och minska CO2-utsläppen därefter.

Slutligen har LKAB ett engagemang för samhällsutvecklingen. LKAB är den viktigaste arbetsgivaren på de orter i nordligaste Sverige där gruvorna ligger. Företaget har haft en aktiv roll i byggandet av viktiga infrastrukturprojekt som har haft en positiv påverkan på regionen.

Klimatneutralitet 2050

Sammanfattningsvis bedriver LKAB ett arbete inom miljö och hållbarhet som ligger helt i linje med EU-kommissionens gröna giv, vars mål är att främja olika sätt att stödja den nya gröna ekonomin och nå klimatneutralitet år 2050. Produktionen av järn och stål står för ungefär fem procent av alla utsläpp i EU, och arbetet med att minimera dessa utsläpp intar därför en central position i EU:s utfasningsstrategi. I övergången till en koldioxidneutral ekonomi i linje med den europeiska gröna given bör EU ge stöd till hållbara aktörer och ny teknik för ren stålproduktion, där dessa driver både tillväxt och utfasning av fossila bränslen. Det banbrytande HYBRIT-projektet är ett av de allra mest lovande projekten för utsläppsminskningar i stålindustrin.

Utfasningsarbetet med järnmalms- och stålindustrin placerar LKAB i centrum för Sveriges nationella klimat- och energiplan. Sverige har infört ett av Europas allra mest ambitiösa klimatmål: ett juridiskt bindande mål om nollutsläpp år 2045. Sverige planerar att minska sina utsläpp med minst åttiofem procent jämfört med 1990 års nivå.

LKAB är en förebild

LKAB utgör även en förebild som kan hjälpa EU att utforma en holistisk strategi för industrin, bestående av en koldioxidsnål transformation av järnmalms- och stålindustrin som kan frigöra potentialen för en konkurrenskraftig industri i Europa. Strategisk teknik och strategiska värdekedjor i EU kan hjälpa till att driva förändringar över alla sektorer och bidra till att lösa utmaningar inom både miljö och samhälle.

EU kan endast dra full nytta av LKAB:s innovativa och hållbara produktion om det finns ett fungerande system för handel med utsläppsrätter i EU. Eftersom målet med EU:s utsläppshandel är att på ett kostnadseffektivt sätt främja innovativ och miljövänlig teknik som minimerar koldioxidutsläppen, borde systemet skapa incitament för användningen av pellets, eftersom dessa är mycket effektivare och miljövänligare än sinter.

Riktmärkena i EU:s system för utsläppshandel utgår från de tio procent av alla producenter i varje sektor vars anläggningar är renast och minst förorenande. Normer sätts sedan utifrån dessa som startpunkt. Dessa riktmärken spelar en viktig roll i att skapa incitament för utfasning åt industrin. Trots att pellets är ett likvärdigt alternativ till sinter hindras dock LKAB:s pelletsanläggningar från att räknas med i riktmärket för sinter. Detta snedvrider den jämna spelplanen i EU, är olagligt, överensstämmer inte med målen i EU Green Deal, och underminerar EU:s ambition att nå målen i Parisavtalet.

Pellets bör inkluderas i riktmärket för sinter

Genom att överkompensera för den europeiska stålindustrin försämras konkurrenskraften för de aktörer som gjort störst investeringar för klimateffektivitet. Denna överkompensering innebär också att LKAB:s investeringar i fossilfritt stål - HYBRIT-projektet - får en sämre konkurrensposition än den traditionella, koldioxidintensiva stålindustrin.

LKAB anser därför att pellets bör inkluderas i riktmärket för sinter, så att det blir möjligt för företaget att konkurrera rättvist med andra aktörer. Detta kommer då i sin tur leda till en ökad användning av innovativa, utsläppsminskande produkter.