Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard fwCheckmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Unik färdplan för ökad biologisk mångfald

Montage med tre kvinnor och SveMin:s Mining with Nature-färdplan
Färdplan Mining with Nature ingår i SveMin:s hållbarhetssatsning #mineralbidraget och lanserades i samband med SveMin:s höstmöte den 17 november 2020. Swedish Mining Innovation har varit delfinansiär till projektet.

Ökad hänsyn till biologisk mångfald ska vara lönsamt. Inte bara för naturen utan också för affärerna. Nu lanserar SveMin, som första branschorganisation, en färdplan för hur det ska gå till.
– Biologisk mångfald är en förutsättning både för oss som människor och för vår gruvverksamhet, säger Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB. Att ta fram den här färdplanen är därför ett jätteviktigt steg på vägen för att bevara och öka biologisk mångfald hos oss och i våra närområden. 

LKAB har tillsammans med SveMin:s arbetsgrupp för Natur och konsultföretaget Ecogain tagit fram en färdplan för ökad biologisk mångfald inom gruv- och mineralbranschen. Projektet går under namnet Mining with Nature och arbetet med färdplanen har pågått under 2020. Resultatet lanserades under SveMin:s höstmöte den 17 november 2020 och finns att ladda ner här.

För den som är intresserad av att höra mer så kommer ett seminarium om Mining with Nature hållas den 13 januari 2021. Mer information om seminariet kommer senare. 

Forskning visar att förlusten av biologisk mångfald är ett lika stort hot för vår välfärd som klimatförändringarna och att de två hoten förstärker varandra.
– Samtidigt finns stora möjligheter att gynna biologisk mångfald, genom exempelvis skötsel och restaureringsåtgärder, det vill gruvbranschen nu utnyttja på ett nytt och banbrytande sätt, säger Maria Sunér Fleming, vd för SveMin. 

Gruv- och mineralbranschen är en av de verksamheter som behöver ta ny mark i anspråk för att kunna utvecklas. Gruvor kan inte heller välja vilken mark, utan kan bara lokaliseras där malmen finns. Av den anledningen har branschen länge arbetat med frågor om naturskydd och om efterbehandling efter avslutad drift. 

I huvudsak har arbetet fram till för ett par år sedan handlat om att återplantera skog och att gröngöra industriområden och deponier. Nu har allt fler insatser kommit att inriktas på att kompensera för förlorade naturvärden och på att skapa ekologiska mervärden. Flera av SveMin:s medlemsföretag är redan pionjärer inom området. 
– Tiden är nu mogen att kraftsamla kring arbetet med att bevara och öka den biologiska mångfalden på de platser där gruvnäringen verkar. Vi gör detta för att få en enhetlighet i hur vi agerar men också för att på ett transparent sätt kunna visa hur gruvbranschen jobbar. Vår ambition är också att den ska tjäna som inspiration både för gruvbranschen internationellt och för andra branscher, säger Maria Sunér Fleming. 

Grunden för färdplanen utgår från vetenskapen och hänsynshierarkin; det vill säga att undvika, minimera, restaurera och kompensera för påverkan på biologisk mångfald. Färdplanens uttalade mål är att gruv- och mineralnäringen senast år 2030 ska bidra med ökad biologisk mångfald i alla de regioner där gruv- och mineralverksamhet och prospektering pågår. 

Hur ska det gå till i praktiken? 

– Det ska ske genom att bygga ökad kunskap om arter och naturmiljöer inför restaurering och ekologisk kompensation. En annan central del i färdplanen är vikten av innovation och samarbeten med andra aktörer, såsom akademi och offentliga aktörer, säger Linda Bjurholt, som förutom att vara miljöchef på LKAB också är ordförande i styrgruppen för projektet Mining with Nature. 

En framgångsfaktor för varje aktör som står bakom det gemensamma målet är att sätta egna mål för biologisk mångfald, utse mandat och avsätta resurser för att arbeta mot målen. Mer konkret kan arbetet innebära att kartlägga risker, beroenden samt möjligheter att skapa mervärden för biologisk mångfald. 

Branschen ges rätt förutsättningar för att arbeta effektivt för ökad biologisk mångfald. Idag saknas i viss mån de strukturer och ramar som behövs för att det offentliga ska kunna stötta näringslivsaktörer som vill bidra till nationella och globala mål inom biologisk mångfald.
– Därför riktar vi ett antal uppmaningar till politiker och myndigheter, bland annat kring vikten av förutsägbarhet, tydlighet och helhetsperspektiv i prövningar liksom vikten av engagerade samtalspartner inom offentlig sektor, säger Maria Sunér Fleming.