Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitter

Kvalitetskjedjan börjar i gruvan

Åsa Partapuoli fick uppdraget att ansvara för ett helhetsgrepp på kvalitetskedjan i Svappavaara. Efter två år finns ett inarbetat system med fokus på kvalitet från gruva till pellets, slutprodukten.
– Hög kvalitet börjar i gruvan. Helhetsgreppet bygger på kunskap, säger hon.

I Svappavaara styrs produktionen med noggrann kartering av järnmalmen och full kontroll från gruva till färdiga pellets. Allt ska stämma i den enda slutprodukten SPBA, som till analysen är samma kula som Kirunas KPBA.

Råvaran som ska bli till malm är så mycket mer komplicerad och sammansatt i Svappavaara jämfört med i Kiruna. Här finns dagbrotten Leveäniemi och Gruvberget. Malmerna är komplexa, särskilt från Leveäniemi. De blandas i sin tur med färdigsovrat rågods från Kiruna, ungefär 40 procent av malmbehovet.

– Förutsättningarna i Svappavaara är mycket varierande, säger Åsa Partapuoli.

Svappavaara

 

Genom att acceptera en mer komplicerad brytning i dagbrotten har en jämnare kvalitet på rågodsen uppnåtts. Det gör att förädlingsverken kan använda en större andel malm från Svappavaarafälten.

– Detta har i sin tur bidragit till att öka produktionen i LKAB som helhet. Vi hade aldrig nått 27 miljoner ton under fjolåret utan malm från våra dagbrottsgruvor, säger Åsa Partapuoli.

Celine Debras, geolog, visar hur kvalitetstänkandet börjar med noggrann kvalitetsbestämning av malmen. En datoriserad tredimensionell blockmodell över malmkroppen bestämmer brytningen.

– Vi utgår från analys av borrkärnor från prospekteringen av malmen i Leveäniemi. Den bildar basen för vår tredimensionella modell.

– Därefter tas kaxprov på borrkaxet från varje borrhål i varje produktionssalva, säger hon.

Produktionshålen borras med fyra meters mellanrum. Alla prover ger en noggrann kunskap, salva för salva.

– Alla värden läggs in i datamodellen. Kartan styr i sin tur hela produktionen i Leveäniemi gruva, säger Celine Debras.

– Den kunskap vi tar in genom kaxanalyserna gör det möjligt att styra hur malmen körs till sovringen baserat på järnhalt och vanadinhalt, säger Åsa Partapuoli.

Även malmen från Gruvberget är indelad i två klasser och blandas före sovringen. Malm från Leveäniemi och Gruvberget krossas och sovras var för sig. Med hjälp av rätt mixning får man fram den jämna analysen på rågodset Till bilden hör också att Leveäniemi levererar hälften av sitt rågods även till Malmberget, och ibland en mindre del till Kiruna.

Efter sortering, sovring och mixning är nästa kvalitetssteg att skicka de olika rågodsen till anrikningsverket. Mathias Tegel är processingenjör vid anrikningsverket i Svappavaara. I kulkvarnen mals ren Leveäniemimalm. I tre stångkvarnar tar man hand om mixad malm från Gruvberget, Leveäniemi och Kiruna. Först efter malningen blandas allt i en slurrytank.

– Vid anrikningen kan vi påverka siktanalysen och järnhalten. Malmen mals från 30 mm storlek till 50 my. Det betyder att kornstorleken är tusen gånger mindre när vi malt klart, som potatismjöl ungefär.

– Med magnetseparering höjer vi järnhalten från 59 procent till 71 procent. Då försvinner en stor del av föroreningarna. Det svåra är att ta bort det vi inte vill ha med.

När det gäller vanadin går det inte. Därför är vi beroende av kvalitetsarbetet och mixen i föregående led, säger Mathias Tegel.

Svappavaara

 

Maria Henriksson är processingenjör vid kulsinterverket. Temperaturen vid bränningen styr hållfastheten. Kornstorleken i sligen styr kulornas storlek. Vid analysen ser man direkt hur hög till exempel vanadinhalten är. Det är det kvalitetskedjan bevakar. Omläggningen har tagit en viss tid, men sedan i höstas är vanadinhalten jämn och låg, inom tillåtna gränser.

– Jag är oerhört stolt över den höga och jämna kvalitet som vi levererar med hänsyn till de förutsättningar vi fått. Vi har inte den renaste malmen och inte den högsta järnhalten. Men vi producerar en kula med jämn kvalitet och hög hållfasthet som kunderna efterfrågar. Det var länge sedan vi hade någon kvalitetsfråga från våra kunder. Det är en bekräftelse på att vi jobbar metodiskt och på rätt sätt, säger hon.

Åsa Partapuoli tycker att helhetsgreppet givit resultat.

– Vi har valt att styra där det finns framförhållning. Med en jämn analysfår vi en stabil produktion. Det är det som är nyckeln, säger Åsa Partapuoli.

Naturligtvis ingår all personal av alla kategorier i det dagliga kvalitetsarbetet.

– Vi har många diskussioner inom och mellan de olika skiftlagen. Vid anrikningen jobbar vi med detaljerade informationsblad varje månad, säger Mathias Tegel.