Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard fwCheckmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube
Seismikdrabbade områden i Kirunagruvan har undersökt med drönare och scanner. Foto: LKAB

Säkerheten måste alltid komma först. Därför scannas en stor del av det seismikdrabbade området i gruvan av med hjälp av drönare och scanner.
– Det här är ett säkert och effektivt sätt att arbeta på. Ingen människa ska utsättas för några risker under besiktningsarbetet, säger Per Brännman, sektionschef för rasbrytningen på LKAB i Kiruna.

Besiktningsarbetet efter den stora seismiska händelsen i Kirunagruvan fortsätter. Det handlar framförallt om kartläggning av skadorna för att skapa ett bra och robust underlag för kommande beslut om till exempel bergförstärkning.
– Drönaren är en sak men det är scannern som är revolutionerande. Drönaren är egentligen bara bäraren av utrustningen, säger Per Brännman. 

Nyttjandet av drönare och scanner är ett stort kliv framåt, säkerhets- och teknikmässigt. Dessutom är det ett väldigt effektivt sätt för att undersöka svåråtkomliga områden, störtschakt och bergutfallsdrabbade områden.
– Vi har till exempel kunnat titta på en av våra lastmaskiner, som finns i ett område vi just nu inte går in i fysiskt, säger Per Brännman. 

Fladdermusteknik

På 15 minuter är drönare och scanner redo för avgång. Tekniken är oerhört exakt och fungerar utan några utförligare instruktioner från piloten.
– Tekniken fungerar till viss del på samma sätt som fladdermusen navigerar. Scannern bygger upp en bred bild av området som vi har stor nytta av i vårt arbete, säger Mirjana Boskovic, specialist inom området seismik på LKAB i Kiruna.  

På samma sätt som fladdermusen, som har förmåga att orientera med ljud genom så kallad ekolokalisation, fungerar scannern. Likt fladdermusen kan drönare med scannern orientera sig i omgivningen och undvika hinder med precision. Det innebär att scannern kan användas för att flyga in i trånga, svåråtkomliga och skadade utrymmen – som ingen människa ska beträda.
– Det finns väldigt många fördelar med den här tekniken, särskilt säkerhetsmässigt. När vi besiktar områden behöver vi ta hänsyn till seismiken och bergsäkerheten i ett område, det är steg ett för vårt arbete. Med den här tekniken behöver vi inte ens beträda ett område, säger Mirjana Boskovic.

En bred bild

Filmsekvenserna från områden kan lagras och användas långsiktigt för att upptäcka förändringar i till exempel strukturer. Sekvenserna kan dessutom byggas samman och successivt byggas på – till en enda stor modell av gruvan. 
– Bergutfallen som vi hittills har sett med hjälp av drönare är ganska förväntade efter en sådan här händelse, säger Mirjana Boskovic.
Materialet från drönarflygningarna har redan börjat analyserats vilket innebär att skadekarteringen kan göras effektivare, snabbare och säkrare än tidigare. 

Fortsatt besiktningsarbete

Under drygt en vecka har stora delar av gruvan scannats av, från Y15 till Y31.  Undersökningsområdet är omkring 1,5 kilometer stort och omfattar flera nivåer och produktionsblock. Däremot har en del av gruvan, händelsens centrum på block 22, inte kunnat undersökas.  
– Allt som kunnat scannas av i det här skedet är gjort och i framtiden kommer vi att börja scanna störtschakten, säger Per Brännman.
Det innebär omkring 13 kilometer störtschakt som ska synas i sömmarna.
– Det har varit ett fantastiskt engagemang och en vilja att hjälpa till från så många människor. Vi har varit omkring 15 personer som har varit engagerade i mätningarna och flygningarna, säger Per Brännman.   
Scannern är definitivt här för att stanna och kommer att användas för en rad olika ändamål framöver. Det är ett stort kliv framåt för säkerheten i samband med besiktningar på utsatta områden i gruvan.  

Vill du se vad drönaren och scannern fångat upp i Kirunagruvan? Klicka här