Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Geologerna är gruvans detektiver

personer som lutar sig över borrkärnor
Ariam Pradenas, Maurice Pawlik, Angelica Ärlebrand, Ben Pladdy, Zacharias Enholm, Joakim Johansson och Barbro Andersson arbetar alla som geologer på LKAB. Här karteras borrkärnor.

Prospekteringstakten i Malmberget har höjts de senaste åren.
– Vi har större utmaningar nu än tidigare. Ju djupare vi går desto mer information behöver vi skaffa oss om både mineralisering och sidoberg, säger Monika Sammelin, tillförordnad avdelningschef för prospektering på LKAB.

Prospektering är ett tidskrävande arbete som startar med en genomgång av befintlig information, fortsätter med fältstudier och mätningar, för att sedan övergå till undersökningsborrningar och byggande av modeller över området.
– Varje borrmeter kostar ca 1 000 kronor och då är varken bygget av undersökningsort eller efterföljande analys inräknat. Vi måste därför skaffa oss så mycket kunskap som möjligt innan vi börjar borra, säger hon.

De 300 till 700 meter långa borrhålen görs efter ett bestämt borrprogram och förtätas allt eftersom. Kilometervis av borrkärnor karteras och analyseras på plats i karteringslokalen i Gällivare för att sedan skickas iväg på en kemisk analys.
All data som samlas in pusslas ihop i geologiska modeller för att slutsatser ska kunna dras om hur malmkropparna och sidoberget ser ut. Modellerna förfinas så fort ny information har inhämtats.


Monika Sammelin, tillförordnad avdelningschef för prospektering på LKAB förklarar hur järnmalmen har omformats vid tryck.

Malmberget har en utmanande geologi och ett stort antal malmkroppar. Efter malmbildningen för cirka 1,9 miljarder år sedan, har området påverkats på olika sätt. I berget finns både veckningar och omvandlingar skapade av bland annat varma vätskor och tryck till följd av rörelser i berget.
– Geologer är som detektiver som hela tiden samlar ledtrådar. Vi har en teori om vad som har hänt i området och all kunskap vi skaffar hjälper oss att dra slutsatser. Vi har sett en del intressanta anomalier, skillnader i värden, från geofysiska mätningar som vi inte kan förklara än utan måste utreda framöver, säger Monika Sammelin.

För att överhuvudtaget kunna borra behövs väg under jord och i år påbörjades bygget av en undersökningsort för malmkroppen Fabian. Dessutom planeras bygget av så kallade ramper (vägar) neråt från nuvarande huvudnivå på 1 250 meters nivå under nästa år för att möjliggöra framtida undersökningar till nya nivåer.
– Det är fortfarande för tidigt för oss att säga hur det ser ut på djupare nivåer men det är i våra stora malmkroppar Printzsköld, Alliansen och Fabian som vi måste säkra upp volymerna. Malm är ingenting man bara hittar, det är hårt arbete bakom och det måste finnas ekonomi att bryta den mineralisering vi finner innan vi kan börja kalla den för malm, säger Monika Sammelin.

Text och foto kajsa.lindmark@lkab.com