Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Geofysiska mätningar visar framtidens malmfyndigheter

Person
Niklas Juhojuntti, geofysiker på LKAB.

Med hjälp av en helikopter och ett mätinstrument har jakten på malmfyndigheter genomförts från ovan, cirka 90 meter upp i luften.
Metoden är unik och har genomförts som en forskningsstudie, en studie som kan hjälpa och trygga LKAB:s framtid.

En helikopter kommer flygandes med ett raketliknande föremål hängandes under sig, cirka 90 meter upp i luften. Raketen är ett mätinstrument. Under en vecka i oktober har helikoptern flugit runt i området Luossavaara bort mot Kurravaaravägen, i och omkring friluftsområdet Varggropen/Nukutus och sjön Tuollujärvi.
Syftet har varit att testa ett nytt mätsystem för malmfyndigheter. Mätningarna är ett samarbete mellan LKAB, Münsters Universitet i Tyskland och Luleå Tekniska Universitet, LTU.
– Jag kom i kontakt med projektgruppen för mätsystemet på en konferens i Tyskland för två år sedan. Då föreslog jag att de skulle kunna göra testmätningar på Per Geijer-malmen i Kiruna, som är ett bra mätområde, säger Niklas Juhojuntti, geofysiker på LKAB.

I början av 2018 åkte representanter från LKAB till Tyskland för ett möte med projektgruppen. Efter det startade planeringen.
– I oktober kunde vi äntligen genomföra flygningarna, efter att ha fått igenom alla tillstånd. Cirka 15 personer från Tyskland har varit på plats i Kiruna och även forskare och studenter från LTU, säger Niklas Juhojuntti.

Det är ett cirka 40 kvadratkilometer stort område som har undersökts, men innan flygningarna kunde genomföras krävdes två veckors förberedelser. Först lades en två kilometer lång kabel ut på olika ställen i terrängen. Vid varje ände på kabeln fästes sedan ett järnspjut som skickar ner ström i backen.
– Det skapar en elektromagnetisk våg, som ger ifrån sig en signal som går ner i marken. Signalen fångas upp med sensorer i mätinstrumentet som hänger under flygplanet, säger Niklas Juhojuntti.

Utifrån flygresultaten kommer projektgruppen i Tyskland att sammanställa en tredimensionell modell vars förhoppning är att nå ner till cirka en kilometers djup. Mätningarna visar om det finns elektriska ledare, som kan vara en malmkropp.
– Skulle det visa sig, måste vi borra för att ta reda på mer exakt vad det är. Magnetit leder ström bra, säger Niklas Juhojuntti.

LKAB räknar med att få resultatet från flygmätningarna tidigast i januari/februari 2019. Forskare från LTU sammanställer även resultat från mätningar genomförda på markytan.
– Genom att lägga ihop alla resultat, kan vi skapa oss en bättre bild. Det vi ser hittills är att all mätdata ser bra ut, och har gett en tydlig signal, säger Niklas Juhojuntti.

LKAB har skött vissa delar av logistiken i Kiruna, men forskningsprojektet har betalt undersökningarna.
– De har velat demonstrera att deras mätmetod fungerar, och har nu fått flyga på ett område där vi vet att det finns mineralisering. I Tyskland är det inte lika lätt att hitta sådana områden, alla är inte heller lika positiva där till denna metod. De var väldigt nöjda med Kirunaborna, som har låtit alla instrument vara. De har fått ett positivt bemötande av folk i terrängen, säger Niklas Juhojuntti.

Resultaten från flygningarna kan hjälpa LKAB i jakten på nya malmkroppar, och skapa en trygg framtid.
– Min förhoppning är att vi med denna metod ska upptäcka om det finns indikationer på okända större malmkroppar mot djupet. Vi har ännu inte borrat så mycket på djupet norr om Nukutus, säger Niklas Juhojuntti.