Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Forskning och utveckling för framtidens gruvbrytning

Två personer
Mårten Johansson, tekniker i projektgruppen, tillsammans med Matthias Wimmer, sektionschef vid avdelningen för gruvteknik och projektansvarig.

Med trådlösa sprängkapslar ska skivrasbrytningen effektiviseras. Det handlar om forskning och utveckling för ett ännu säkrare och konkurrenskraftigare LKAB.
– Framförallt finns det stora arbetsmiljö- och säkerhetsmässiga vinster med den här tekniken, säger Matthias Wimmer, sektionschef vid avdelningen för gruvteknik och projektansvarig.

I det övergripande forsking- och utvecklingsprojektet – skivras mot år 2020 – pågår just nu ett spännande delprojekt som handlar om att utveckla laddning och sprängning.
– Jag har jobbat i produktionen länge, i princip hela mitt yrkesliv och det här är bland det roligaste jag gjort – att få se den nya tekniken växa och ta form, säger Mårten Johansson, tekniker i projektgruppen.
Genom att använda trådlösa sprängkapslar – istället för de traditionella laddtrådarna – ska den nya tekniken bidra till ett ännu säkrare och konkurrenskraftigare LKAB.
– Det finns en stor potential med den här tekniken, till exempel behöver ingen koppla trådar från borrhålen vilket är ett enormt stort steg mot en bättre arbetsmiljö och ökad säkerhet, säger Matthias Wimmer. Problematiken med odetonerade borrhål har undersökts i många år och sprängkapslarna tycks även vara ett steg i rätt riktning mot ett bättre sprängresultat.

Tekniken består av en treenighet, en transmitter, antenn och kapsel. Tillsammans bildar de en trådlös kommunikation som gör det möjligt för en laddning att detonera genom en knapptryckning – långt från produktionsområdet. Transmittern har förmåga att väcka kapslarna ur dvala vid sprängning genom att skicka ut ett unikt kommando till kapslarna. Med andra ord kan inte sprängning ske utan att de tre enheterna är sammankopplade.
– Systemet uppfyller en av de allra högsta säkerhetsstandarderna och för mig, som jobbat med laddning och sprängning, är det revolutionerande. Laddningsarbetet har genomgått få förändringar de senaste åren och det här är ett rejält kliv framåt, säger Mårten Johansson.

Livslängden för en kapsel är uppemot 12 månader och varje borrkrans beräknas förses med ett antal kapslar som placeras i borrhålen med hjälp av laddbilsutrustningen. För att kapslarna faktiskt ska detonera behövs sprängämne och en primer, det vill säga; en typ av startmotor eller booster.
– Innan tekniken kan implementeras måste ytterligare försök genomföras. Vi kommer bland annat finjustera signaltekniken och utreda gränser för användningen, säger Matthias Wimmer.
I början av mars genomförde projektgruppen ett första kommunikationstest tillsammans med leverantören ORICA och inom kort inleds nästa fas.
– Tillsammans med leverantören undersöker vi hur tekniken ska implementeras utifrån våra specifika behov, säger Mårten Johansson.

Summa summarum handlar projektet om att förbättra arbetsmiljön och säkerheten för medarbetarna. Säkerheten kommer alltid först och sekundärt syftar projektet till att optimera skivrasbrytningen.
– En annan viktig aspekt är att vi kan minska andelen odetonerat sprängämne vilket innebär ett reducerat kväveutsläpp, säger Matthias Wimmer.