Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitter

Ett tekniksprång för framtiden

Arbetet med att utveckla en framtida koldioxidfri stålframställning har tagit fart. LKAB står för två av fem huvudområden i det gemensamma projektet med SSAB och Vattenfall.
– Projektet är långsiktigt, men vi måste börja ta hänsyn till den nya tekniken i våra investeringar redan nu, säger Susanne Rostmark.

Samarbetet tillkännagavs i april i år. Bakgrunden är Parisavtalet med målet att minska den globala uppvärmningen, vilket i sin tur fick svenska regeringen att sätta mål om ett fossilfritt Sverige år 2045. Stålindustrin är en betydande källa till koldioxidutsläpp vilket fått SSAB att ta initiativet till en potentiellt helt fossilfri process.

– Det handlar verkligen om ett enormt teknikskifte, att lämna den kolbaserade stålprocessen och gå över till vätgas som reduktionsmedel, det är riktigt stort, säger Susanne Rostmark som är chef för avdelningen process- och produktutveckling på LKAB.

Förutsättningarna i norra Sverige är goda för den nya tekniken. Ett beräknat framtida överskott på elektricitet skulle gå att använda för att framställa vätgas, vilket kräver mycket energi. SSAB är redan idag framgångsrika på energisnåla processer, och LKAB är marknadsledande på direktreduktionspellets, den typ som skulle vara utgångspunkt för den nya tekniken.

– Vi anpassar oss faktiskt redan nu till detta. Man kan tycka att perspektivet är långt, men saker måste börja hända på 2030-talet och våra investeringar är ju väldigt långsiktiga, säger Susanne Rostmark.

Projektet är idag indelat i fem huvudområden; elproduktion och vätgas, som Vattenfall håller i, pelletisering och reduktion, som LKAB ansvarar för, samt stålframställning, som utvecklas av SSAB. Eftersom det krävs mycket forskning och dröjer tills en produktionslinje kan vara igång är en stor utmaning att säkra finansieringen. Ett steg på vägen var det stöd på nära 7 miljoner kronor som Energimyndigheten beviljade i somras.

– En ännu större utmaning och helt avgörande för satsningen är att de utsläppskrav som ställs gäller även på global nivå. Det måste bli en konkurrensfördel att satsa så här stora resurser på att minska koldioxidutsläppen, säger Susanne Rostmark.