Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube
Industriområde.
LKAB:s industriområde i Vitåfors.

Det har varit hög seismisk aktivitet i malmkroppen Printzsköld i Malmberget de senaste två månaderna. Det finns flera anledningar och faktorer som påverkar aktiviteten och hur den känns av i samhället.

Seismisk aktivitet uppstår vid gruvbrytning under jord när hålrum skapas i samband med att malm lastas ut. LKAB använder sig av brytningsmetoden skivrasbrytning, som bygger på att hängväggen blockar upp och rör sig inåt mot hålrummet som skapats. Uppblockningen av hängväggarna sker inom industriområdets gränser, men ger av naturliga orsaker mer seismisk aktivitet än vid andra brytningsmetoder då man genom att fylla upp de utlastade områdena med cementstabiliserat fyll inte tillåter hängväggar och takskivor att röra sig lika mycket.
– Så länge vi har kontinuerlig gruvbrytning under jord kommer seismiska händelser att inträffa. De allra flesta händelser i våra gruvor har så pass liten magnitud att de inte kan kännas av, men ibland blir energimängden som frigörs så stor att vibrationerna från händelsen kan kännas ute i samhället, säger Mats Stålnacke, en av bergmekanikerna i gruvan.

Att det ibland kan bli större händelser beror på en mängd olika faktorer varav en faktor är produktionstakten. Om vi har hög produktionstakt i ett område så ges inte bergmassan tid att anpassa sig och vi bygger upp bergspänningar. Istället för att energin avges i form av många mindre händelser, så får vi stora seismiska händelser där en stor mängd energi avges vid ett enskilt tillfälle.
– Enklaste sättet att förklara bergspänningar är att jämföra det med flödet i ett vattendrag. Om man släpper en stor sten i mitten av vattendraget kommet vattnet inte kunna passera rakt igenom, utan måste gå runt stenen. Därmed kommer det bildas områden runt stenen som påverkas mer av vattnet än andra och där flödet blir starkare, berättar Christina Dahnér, specialist inom gruvteknik på LKAB.

En annan aspekt som har stor betydelse är de bergspänningar som råder innan gruvbrytningen påbörjats, så kallade in-situ spänningarna. Tryck och spänningar finns i allt berg, de härrör dels från bergets egenvikt, dels från tryck som skapats av tektoniska rörelser. När vi påbörjar brytningen så påverkar vi in-situ spänningarna och får så kallade inducerade spänningar. Hur de inducerade spänningarna utvecklas påverkas både av djupet och av bergmassans hållfasthet. Till detta kommer de hålrum vi skapar genom gruvbrytningen. Vi tenderar att få större seismiska händelser i områden där vi har höga inducerade spänningar i kombination med hårdare bergarter. De hårda bergarterna har högre hållfasthet, och kan därför klara av att bygga upp större inducerade spänningar innan de går i brott.

LKAB bevakar ständigt berget och jobbar med ett antal förebyggande åtgärder, för att så långt som möjligt begränsa den seismiska aktiviteten.
– Vi övervakar den seismiska aktiviteten med hjälp av cirka 200 geofoner på respektive ort. Geofonerna är ingjutna i berget och de känner av och registrerar vibrationer i bergmassan. Dessutom har vi vibrationsmätare utplacerade i samhällena för att mäta vibrationer i bostäder, berättar Mats Stålnacke.
Den informationen landar hos LKAB:s bergmekaniker, och alla händelser med en magnitud som överskrider 1,5 eller där två eller fler vibrationsmätare registrerat vibrationer över 1,5 mm/s publiceras sedan på LKAB:s webb, www.lkab.com. De rapporteras även in till länsstyrelsen och kommunerna. I gruvan sker hela tiden justeringar i produktion och brytningsplaner för att reducera den seismiska aktiviteten. Det har också genomförts ett test med så kallad hydraulisk spräckning i Printzskölds takskiva, i ett försök att utvärdera om denna metod skulle kunna minska vibrationerna i samhället. Vid dessa försök så pumpas vatten via borrhål ner till specifikt utvalda områden i bergmassan där vattentrycket ökas tills det intakta berget går i brott och en spricka har skapats. Efter att ha gjort många sprickor med denna metod så förenklas uppblockningen av sidoberget. Det forskas också intensivt på att kunna förutse framförallt var stora seismiska händelser kommer att inträffa, men också när. LKAB är involverat i ett flertal forskningsprojekt och samarbetar med externa experter inom de här områdena.