Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard fwCheckmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Så ska Kirunagruvan brytas mot djupet

Tillredningsrigg i gruvmiljö.
Produktionen har succsessivt trappats upp efter den seismiska händelsen den 18 maj. I nuläget har nio av elva produktionsområden återgått till produktion.

Produktionen i gruvan är fortfarande haltande i sviterna av den seismiska händelsen den 18 maj. Prognosen för 2021 innebär fortsatt mindre brytningsvolymer när en ny brytningsplan krävs. Däremot påverkar produktionsbortfallet inte leveranserna.

Besiktnings- och bergförstärkningsarbetet i gruvan har kommit en bra bit på vägen efter att den stora seismiska händelsen inträffade den 18 maj. Händelsens magnitud, som uppgick till 4,2 på momentmagnitudskalan, har gett upphov till skador i gruvan – i större och mindre omfattning. Samtidigt som återställningsarbetet pågår har produktionen successivt trappats upp vilket innebär att nio av elva produktionsområden, så kallade block, har återgått till produktion. Men problemen kvarstår i block 26 och framförallt i block 22. 
– Vi jobbar på en lösning på flera olika fronter men vi kan inte forcera det här arbetet. Det måste få ta tid och vi måste ta det säkra före det osäkra. Det är det absolut viktigaste och vi tar inte några risker, säger Erik Swedberg, bergmekaniker på LKAB i Kiruna.  
Det innebär att gruvan producerar omkring 70 000 ton per dygn – drygt 80 procent av den totala kapaciteten. 
– Vi jobbar med ett omfattande kartläggningsarbete och ett pusslande för att lösa block 22-frågan och planeringen framåt. Och det tar tid. Sakta men säkert kommer vi närmare en lösning, säger Johan Bergström, sektionschef för Gruvplaneringen på LKAB i Kiruna.

För bergmekanikernas del handlar den närmsta tiden först och främst om att undersöka och besikta de skadedrabbade områdena.
– Vi måste ta reda på hur många nivåer som är skadade och i vilket skick de skadade ortarna är i. Det är grunden för arbetet framåt, säger Erik Swedberg. 
Därför genomförs sonderingsborrningar för att undersöka bergkvaliteten och gruvortar samtidigt som kompletteringsförstärkningen fortsätter. Tillsammans ska insatserna ge en klarare bild om hur vägen in i berget ska se ut.
– Det är ett stort område som vi undersöker och därför tar det tid att lägga pusslet. Det handlar om cirka 4 kilometer tunnel i ett 700 meter stort område fördelat på 8 nivåer, säger Johan Bergström.  

Anledningen till att block 22 påverkar brytningsplanen i stor utsträckning handlar om att brytningen följer ett mönster – allt hänger ihop. Och det är gruvplaneringen som sätter agendan för produktionen genom brytningslayouterna. Gruvplaneringen står nämligen för layouterna och den långsiktiga planeringen genom detaljerade underlag för hur brytningen ska bedrivas.  
– Gruvplaneringen ansvarar för att ständigt upprätthålla en långtidsplan för gruvan. Eftersom den här händelsen påverkar hela gruvan har vi behövt göra väldigt många förändringar och vi har ovärderlig hjälp av bland annat produktionen och forskning- och utvecklingsavdelningen, säger Johan Bergström. 
En central fråga för brytningen mot djupet handlar om hur block 22 snabbt ska komma i samklang med övriga produktionsområden då avsänkningen gått långsammare än i grannblocken. Sedan den seismiska händelsen inträffade har behovet av en anpassad avsänkning, utifrån de bergmekaniska förutsättningarna, aktualiserats ännu mer.  
– Anledningen till att produktionsområdet släpat efter bottnar bland annat i en komplicerad geologi. Det handlar om en ojämn bergkvalitet med kompetent och starkt berg tillsammans med svagt berg. Det gör området problematiskt, säger Erik Swedberg.

Eftersom nya layouter tar lång tid att realisera och driva igenom, från ritbordet till faktisk produktion, tar det tid innan förändringarna slår igenom och effekterna blir tydliga.
– Det är otroligt viktigt att komma till en lösning med block 22. Vi arbetar och angriper frågan från flera olika håll. Bergsäkerhetsprojektet som pågår parallellt med analys- och planeringsarbetet har kanaliserat in flera resurser, bland annat från forskning- och utvecklingsavdelningen, säger Johan Bergström och fortsätter;
– När alla skador är identifierade kan gruvplaneringen börja skissa på en teoretisk plan för att bryta ut blocket på ett effektivt sätt. Och det måste göras i ett särskilt mönster.

När gruvbrytningen måste dra ner på takten är det framförallt i blocken närmast 22 som produktionen måste bromsas upp medan blocken längst i norr och söder kan brytas i en snabbare takt. Med andra ord måste produktionen skynda långsamt för att invänta block 22.  
– Det här är den största seismiska händelsen som LKAB registrerat och perioden efteråt har varit intensiv. Minst sagt. Alla har verkligen gjort ett helt fantastiskt arbete för att komma framåt. Vi har en enhetlig linje och en bra ordning för hur vi tar beslut, säger Erik Swedberg.