Så ska gruvområdet i Svappavaara omvandlas

2 november 2021
Flygbild över samhälle och dagbrottsgruva
Trots att livslängden för LKAB:s verksamhet i Svappavaara sträcker sig flera år framåt startar efterbehandlingsarbetet redan nu, i god tid innan den sista malmen är bruten.

När LKAB brutit den sista malmen i Svappavaara ska området omvandlas, efterbehandlas och lämnas tillbaka. Och det ska göras med ett högt saldo av mervärden på kontot. Därför startar arbetet redan nu, under 2021. – Vi vill inte bara lämna tillbaka, vi vill göra mycket mer än så, säger Niddi Ögren, avdelningschef på LKAB i Svappavaara.

En efterbehandling av den mark som gruvindustrin tar i anspråk ska alltid göras men i LKAB:s fall har ribban lagts högre än så. Området ska inte bara återgå till naturen utan ska också skapa förutsättningar för att öka den biologiska mångfalden genom att ta fasta på ekosystemtjänster, det vill säga sättet organismer och dess miljö interagerar med varandra. Och i det avseendet har människan fortfarande en given roll därför att området ska återgå till allmännyttan. – Det är viktigt att vi gör olika och tänker på alla, och det har vi goda förutsättningar för att göra eftersom vi tar mycket mark i anspråk. Det är viktigt att kunna plocka svamp, fiska, jaga eller fågelskåda vid en sjö samtidigt som växter och djur ska trivas i området, säger Niddi Ögren.

Trots att livslängden för LKAB:s verksamhet i Svappavaara sträcker sig flera år framåt startar arbetet redan nu, i god tid innan den sista malmen är bruten. Det är en omvandling som sker kontinuerligt, successivt och under hela gruvans livslängd. Och för att veta vad som fungerar bäst långsiktigt behöver arbetet starta redan nu. Det är ett arbete som utgår från geomorfologiska principer vilket innebär att landformer, landskapets sammansättning och de ytprocesser som bildar landformerna är grundläggande för arbetet. Det gör också omvandlingen unik eftersom varje verksamhetsort är unik, med sitt eget utseende, natur och historia. Med andra ord finns det inget Svappavaara på någon annan plats i världen och det är viktigt att ta fasta på. – Vi tittar bland annat på det lokala klimatet och hur området är vindsatt för att kunna ta ett helhetsgrepp om frågan, säger Niddi Ögren och fortsätter: – Vi har möjlighet att skapa förutsättningar för ett rikt djurliv genom att plantera mossa och lavar eller placera ut död ved för att öka förekomsten av insekter. Men det innebär också att historien fortfarande har en given plats i efterbehandlingsarbetet eftersom gruvindustrin är en del av platsens berättelse. – Byggnader och anläggningar har ett historiskt värde och därför vill vi inte att allt som har med gruvindustrin tas bort. Det kan till exempel handla om att bevara delar av gruvindustrin i landskapet för att visa på att det faktiskt fanns en gruva här en gång i tiden, säger Niddi Ögren.

Svappavaara påbörjar alltså omvandlingen långt innan gruvorna slutat producera och redan under 2021 ska en testyta anläggas. Det handlar om en cirka en fem hektar stor yta i utkanten av sidobergsdeponin.– Platsen ska skapa ett mervärde långt efter att gruvindustrin avvecklats. Det handlar inte bara om att lämna tillbaka utan om att skapa mervärden. Vi kommer bland annat titta på hur deponerat material kan användas på ett kreativt sätt, för att bygga en pulkbacke eller en häckningsplats för backsvalor till exempel, säger Niddi Ögren.