Så ska damningen minskas i Svappavaara
I Svappavaara har man under de senaste åren investerat mycket i att minska damningen från industriområdet och mätningarna visar att det ger resultat. Man fortsätter hela tiden att titta efter nya lösningar. Det senaste projektet i raden är en ny rågodslada för drygt 200 miljoner kronor som togs i drift under första kvartalet. Därmed minskas ännu en av dammkällorna på industriområdet rejält.
– Vi har jobbat kontinuerligt med den här frågan under de senaste, säg, tio åren och vi upplever att det nedfallande stoftet har minskat. Så våra åtgärder ger effekt, vilket vi såklart hoppas att Svappavaaraborna märker av också, säger Niddi Ögren, som är chef för Teknik och service i Svappavaara.
Det är svårt att kontrollera hur mycket av det nedfallande stoftet som kommer från LKAB:s verksamhet, och hur mycket som kommer från trafik och vägunderhåll på E10:an och andra källor. Dessutom styrs dammets spridning av väder och vind: torr och kall väderlek eller hårda vindar sprider dammet längre.
– Väder och andra dammalstrare kan vi inte ta ansvar för men vi tar vårt ansvar för det vi orsakar och vill så klart att dammet ska stanna hos oss, eller allra helst inte uppkomma alls, säger Niddi Ögren.
Förutom rågodsladan har det under de senaste åren gjorts mångmiljoninvesteringar i ny rökgasrening, bättre dammutsugsanläggningar, åtgärder på kross- och sovringsanläggningar och i sop- och bevattningsbilar, bland annat. Allt för att få ner mängden damm.
Härnäst ska man titta på så kallad gröngöring, att med hjälp av vegetation både binda fast mer av dammet och skydda mot vinden. Nytt för den här sommaren är också en tvättanläggning för däck, då man fått in synpunkter på att bilar drar med dynga från industriområdet till byn. Alla som åker ut från området kommer nu att passera igenom tvätten.
Till sommaren startar projektet Minedust, ett samarbete med Boliden, Sveriges lantbruksuniversitet och Sveaskog, för att undersöka hur stoftnedfall från gruvindustrin påverkar skogen.
– Vi ska undersöka om damningen påverkar så kallade ekosystemtjänster, till exempel växter, pollinatörer och bär. Det är ett till stora delar outforskat område, säger Annika Zachrisson, miljöstrateg.
För LKAB:s del blir Svappavaara testplats. Så fort det är möjligt ska mätningar göras i ett antal provytor kring gruvområdet där man kan mäta hur mycket det dammar och om, och i så fall hur, damningen påverkar växtligheten, både vad gäller tillväxten och innehållet i växterna, om man kan se förhöjda halter av några ämnen.
– Förhoppningen är att det här ska ge oss bättre kunskap om hur ekologin eventuellt påverkas, så att vi sedan kan använda oss av det i arbetet framöver, säger Annika Zachrisson.
Damning är en trist men tyvärr svåråtkomlig följd av gruvverksamheten. Det ska minskas så långt det är möjligt.
– Vi förstår att det kan innebära en olägenhet för byborna och vi tar det på största allvar. Vi lär oss och försöker hela tiden göra bättre, vi vill ju att både vår arbetsplats och samhället ska upplevas som attraktiva så att fler vill komma och jobba och bo här, säger Niddi Ögren.
