Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitter

LKAB ansöker om ökad produktion i Kiruna

Vy över förädlingsverk
Förädlingsverken i Kiruna.

Hela LKAB:s verksamhet i Kiruna ska få ett nytt miljötillstånd.
– Det är sannolikt en av de mer omfattande miljöprövningarna i Sverige just nu, säger Daniel Brännström, projektledare på LKAB:s miljöavdelning.

I höst ansöker LKAB om en tillåten maxproduktion på 37 miljoner ton råmalm i gruvan och uppemot 23 miljoner ton färdiga produkter. Dagens miljötillstånd i Kiruna tillåter en maxproduktion på cirka 30 miljoner ton råmalm i Kiirunavaara och 14,8 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter. Nytt miljötillstånd utfärdas av mark- och miljödomstolen.
– Anledningen är att det tillstånd som finns i vissa avseenden är inaktuella, men att det sker just nu är framförallt för att vi vill ha möjlighet att öka produktionen i gruvan och förädlingsverken framöver, säger Daniel Brännström.

Det befintliga tillståndet för Kirunagruvan är inte tillståndsprövat enligt miljöbalken, som kom 1999, utan äldre miljölagstiftning. Förädlingsverksamheten i Kiruna har ett senare tillstånd, utfärdat 2005 innan de nya anriknings- och pelletverken KA3 och KK4 skulle byggas. Utöver det har LKAB ett antal tillstånd för bland annat dammbyggnationer och delvis torrläggning av sjön Luossajärvi.
– Vi har själva initierat prövningen för att vi vill utnyttja de miljardinvesteringar LKAB gjort de senaste åren. Just nu har vi kapacitet för en produktion som vi inte kan utnyttja till fullo på grund av att vårt miljötillstånd inte tillåter det. Därutöver är det av vikt att ha tillstånd som ligger i linje med aktuell miljölagstiftning eftersom LKAB bedriver en omfattande gruv- och industriverksamhet med de utsläpp det innebär, säger Andreas Björkman, projektledare på LKAB:s miljöavdelning med ansvar för miljökonsekvensbeskrivningen som ingår i ansökan om nytt tillstånd.

– De produktionsökningar som planeras kommer att ske inom nuvarande anläggningsstruktur. Skillnaden i den här miljöprövningen är att hela verksamheten inom gruvindustriområdet, både under och ovan jord, ska omprövas samlat. Då får vi en samlad miljödom för nuvarande och planerad verksamhet i Kiruna, säger Daniel Brännström.

Just nu pågår ett utredningsarbete för att färdigställa ansökningshandlingarna som ska skickas in till domstolen under hösten. Där beskrivs dels nuläget, det vill säga hur verksamheten ser ut idag rent tekniskt och den miljöpåverkan det medför, dels vilka produktionsförändringar bolaget vill genomföra och vilka miljömässiga effekter som kan förväntas av det. Beskrivningen av skyddsåtgärder för att minska miljöpåverkan är en viktig del liksom att beskriva vad som händer vid en avveckling av verksamheten.
–Utmaningen ligger i att utreda, bedöma och beskriva hur LKAB eventuellt kommer påverka omgivningen framöver. Framförallt när det gäller påverkan på yt- och grundvatten där vi bedriver ett omfattande utredningsarbete, säger Andreas Björkman.

Kraven på minskad miljöpåverkan blir allt högre och LKAB jobbar aktivt för att följa den utvecklingen, inte bara genom ställda krav utan även genom egna miljö- och hållbarhetsmål. För ca 25 år sedan släppte exempelvis LKAB:s enda pelletsverk i Kiruna, KK2, ut mer än tre gånger så mycket svaveldioxid i förhållande till vad dagens tre pelletverk, KK2, KK3 och KK4, gör tillsammans. I andra avseenden har dock utsläppen blivit högre genom åren, främst som en följd av den ökade produktionen. LKAB lägger därför ner mycket arbete på att utreda olika möjliga åtgärder för att reducera utsläppen.

Vad händer om myndigheterna inte utfärdar ett nytt tillstånd?

– Nuvarande tillstånd för verksamheten gäller tillsvidare, även om inte ett nytt skulle utfärdas efter den här prövningen av någon anledning, avslutar Daniel Brännström.

Ansökan kommer i huvudsak att omfatta:

  • Nuvarande och planerad gruv- och förädlingsverksamhet, samt där tillhörande verksamhet inom Kiirunavaara industriområde, vilket bland annat innefattar utsläpp till luft och vatten, avledning av yt- och grundvatten, markvibrationer vid sprängning och industribuller.
  • Möjlighet att årligen bryta upp till 37 miljoner ton (Mton) råmalm i Kiirunavaara inklusive Konsuln, en mindre intilliggande så kallad satellitmalmkropp.
  • Möjlighet att årligen producera upp till 23 Mton järnmalmsprodukter, varav högst 18 Mton i form av pellets.
  • Möjlighet att transportera in och förädla upp till 5 Mton rågods från LKAB:s övriga gruvor i syfte att öka flexibiliteten i malmförsörjningen till förädlingsverken.
  • Fortsatt deponering av erforderliga mängder gråberg och anrikningssand.