Hoppa till innehåll
Artboard 1Artboard fwCheckmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

AI-kartering används för att undersöka geologin

Med hjälp av ny teknik (AI-teknik) ska Kirunagruvans geologi kartläggas.

Just nu testas och utvecklas AI-kartering, det vill säga; en digitaliseringslösning för bedömningen av geologin i Kirunagruvan. Med en enkel knapptryckning på telefonen kan geologen få tillgång till produktionsavgörande data i realtid. Det är ett stort kliv framåt teknik- och utvecklingsmässigt.  

AI-kartering är väldigt mycket mer än bara ett stort tekniksprång. I tekniklösningen finns också stora miljö- och effektvinster att hämta.
– Driftgeologerna i gruvan karterar upp till 15 gavlar per skift och det innebär som oftast flera mil i bil, för att ta sig till alla områdena. Genom AI-kartering finns det förutsättningar för oss att göra arbetet betydligt effektivare, säger Jonathan Sumelius, geolog på LKAB i Kiruna.

Men vi tar det hela från början. Driftgeologerna i gruvan, som arbetar med karteringen på tillredningsområdena, är alltså länken mellan tillredningen och produktionen eftersom tillredningsområdena ska karteras – kartläggas, innan produktionen får grönt ljus och kan drivas vidare. Med andra ord är underlaget från karteringen central för produktionen.
– När vi karterar tittar vi bland annat på bergarter, malmkvalitet och bergartskontakter mellan malm och gråberg. Vi tittar också på strukturer och uppskattar bergmassans hållfasthet, säger Jonathan Sumelius.
Arbetet som driftgeolog innebär i en traditionell mening en väldigt nära relation med berget där ögonen är det absolut viktigaste verktyget. Att uppleva, se, höra och känna berget, är en förutsättning för att kunna göra en tillförlitlig bedömning om bergets status.
– Malmkroppen i Kirunagruvan är en sammanhängande magnetitskiva vilket innebär att den inte är särskilt komplex. Vi lämnar ofta pålitliga prognoser och kan i förväg uppskatta när vi träffar malm eller gråberg i ortdrivning. Det är en av orsakerna till att det passar bra att tillämpa AI-karteringen i Kirunagruvan, säger Jonathan Sumelius. 

AI-gavelkartering är namnet på appen som används för att förse bildhanteringsprogrammet COCO Annotator med data. Genom att scanna en QR-kod i appen, som tillredningsmaskinerna även ska vara knutna till, ska programmet hämta information om exakt lokaliseringen i gruvan. Därefter kan fotografering genomföras och bilden behandlas direkt i programmet, i realtid. Men det är just AI-tekniken som är revolutionerade eftersom den gör det möjligt för programmet att hela tiden bli bättre och bättre – ju mer data och bilder som programmet får tillgång till.
– Vi har utvecklat AI-karteringen under drygt ett år men det återstår mycket arbete. Vi behöver omkring 1000 bilder innan vi kan räkna med ett tillförlitligt resultat, säger Jonathan Sumelius.

När en bild behandlas i appen utgår programmet från en algoritm som hela tiden förfinas och blir bättre. Resultatet baseras på tre centrala parametrar; järnmalm, sidoberg och sprickor, och visualiseras genom att tydligt markera till exempel gråbergsförekomst.
– Det är jättespännande att arbeta med det här, att få vara en del av utvecklingen. Det handlar om ett helt nytt sätta att tänka och arbeta på, säger Jonathan Sumelius.
AI-karteringen skapar alltså förutsättningar för att kartlägga en större del av gruvan och att göra det snabbare men med samma resursstyrka. Det är möjligt genom att tillredningen, som arbetar på karteringsområdena, kan använda appen för att leverera data till geologerna i realtid. Det är ett stort steg framåt, inte minst för miljön. 

Jonathan Sumelius.jpg

Jonathan Sumelius, geolog på LKAB i Kiruna.