Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

Skog skyddas i miljökompensation

LKAB planerar att kompensera för gruvetableringens påverkan på naturen i Mertainen.

LKAB planerar att kompensera för gruvetableringens påverkan på naturen i Mertainen. I samarbete med Sveaskog inventeras vilka naturvärden som finns i området, hur de påverkas och vilka ekologiska kompensationsåtgärder som är lämpliga.

Ett omkring 650 hektar stort gruvindustriområde ska växa fram i Mertainen och skogsavverkning ske på cirka 400 av dessa hektar. Med fokus på detta vill LKAB och Sveaskog skapa ett standardiserat arbetssätt för frivillig ekologisk kompensation, som får trovärdighet hos myndigheter och allmänhet. Till sin hjälp har de konsultföretaget Enetjärn Natur AB som specialiserat sig på naturvård.
– LKAB är ute och prospekterar på flera platser i oexploaterade områden. Därför genomför vi ett stort projekt för att ta fram ett arbetssätt för ekologisk kompensation. Det innebär mer arbete för att hitta formerna men vi kan använda oss av resultatet i flera kommande gruvprojekt, säger Annika Zachrisson, projektledare på LKAB Yttre Miljö.

Stora delar av området vid Mertainen innehåller höga naturvärden med urskogsartad skog och odikade myrar.
– Vi kan kompensera genom att skydda ett annat markområde som hotas av exploatering och sätta in naturvårdsåtgärder för att höja de värden som finns där. Det är inte bara LKAB som inte kommer exploatera utan området skyddas för all exploatering under en viss tid, exempelvis gruvans livslängd eller den tid det beräknas ta att kompensera värdena, säger Annika Zachrisson.
I Mertainen är en del av planen att flytta 200 kubikmeter naturvärdesträd från ett område till ett annat med höga naturvärden. Målet är att den döda veden ska förstärka naturvärdena i det nya området och att man på så sätt mildrar effekten av att höga naturvärden avverkas.

– Vid avverkningen sparar vi en viss mängd naturvärdesträd som värdefulla hotade arter, exempelvis tickor och lavar är knutna till, säger Annika Zachrisson.
Förlusten av betesmarker för rennäringen ska också lyftas in i projektet.
– Vi har inlett samtal med samebyarna i Mertainen och diskuterar att ersätta dem med andra likvärdiga betesmarker, säger Annika Zachrisson.
Att jobba med kompenserande naturvårdsåtgärder är nytt i Sverige och ingen standard finns. Däremot finns en internationell sådan som LKAB och Sveaskog nu vill implementera i svenska förhållanden.
– Det finns några grundläggande principer i standarden. Som att man först ska titta på om det är möjligt att undvika eller minimera en negativ påverkan på naturvärden i ett område, säger Jessica Nordin, projektledare Sveaskog.

Med i projektet finns även en referensgrupp där forskare och annan expertis ingår liksom representanter från Boliden, Vattenfall och Världsnaturfonden.
– Vi provar det här för att se om det är användbart för LKAB. Flera gruvbolag i världen tillämpar ekologisk kompensation, säger Anders Lundkvist, sektionschef LKAB Yttre Miljö.

AppleMark\n

Annika Zachrisson, projektledare LKAB Yttre Miljö, förklarar att man vid avverkningen i Mertainen avser att spara en mängd naturvärdesträd som värdefulla hotade arter är knutna till.

TEXT OCH FOTO: MARIA ÖDALEN ÖSTLUND