Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube
Avvecklingen av Malmberget planeras i fyra etapper. Fram till 2032 ska största delen av samhället vara borta. För ett år sedan vann avtalet laga kraft och arbetet kunde börja. Men förändringarna har pågått under lång tid.

Avvecklingen av Malmberget planeras i fyra etapper. Fram till 2032 ska största delen av samhället vara borta. För ett år sedan vann avtalet laga kraft och arbetet kunde börja. Men förändringarna har pågått under lång tid.

Gruvbrytningen påverkar byggnader och människor. I den första etappen berörs området med gymnasieskola, äldreboende, ishall, sporthall, badhus och en del bostäder samt kommersiella fastigheter. Detta plus LKAB:s eget område med i huvudsak bostäder.
– Tidsperioden, nästan tjugo år, kan tyckas lång men behövs för att hinna med arbetet med de stora förändringarna och uppbyggnad av nya funktioner, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingen på LKAB.

Samarbetsavtalet innehåller ett grundavtal där ersättning för mark och infrastruktur ingår. Utöver detta ska flera olika så kallade genomförandeavtal förhandlas fram. Avtal som i detalj beskriver ersättning för exempelvis olika byggnader och funktioner.
– Utveckling ska gå före avveckling, så att medborgarna har någonstans att flytta. Det är viktigt, säger Dan Johansson, LKAB:s verksamhetschef för samhällsomvandlingen i Malmberget.
LKAB har under flera år avsatt pengar till samhällsomvandlingarna i Malmfälten. Järnmalmen bryts djupare ner i berget och marken påverkas av sprickor. Ingen gruvbrytning sker under områden där människor bor eller vistas och därför ska avvecklingen ske i god tid.

Samhällsomvandlingen i Malmberget har pågått under lång tid. På 1970-talet försvann stora delar av centrala delarna i samhället. Kyrkan flyttades 1974. Skolor, biograf, Folkets hus, butiker och bostäder låg där nu Kaptensgropen är belägen. Stora förändringar har skett under relativt kort tid. Många orter upplever olika samhällsomvandlingar även utan yttre påverkan. På 60- och 70-talet var många svenska städer och samhällen med om stora förändringar.

När Malmberget skapades för mer än 100 år sedan byggdes bostäder för att gruvarbetarna skulle kunna bo nära sina arbetsplatser. Allmänna kommunikationer saknades nästan helt. Malmbanan uppfördes för att transportera järnmalm till kusten. Järnvägen nådde fram till Malmberget  den 3 mars 1888. Befolkningen ökade med behovet av arbetskraft.
Arbetet med en stadsplan för Malmberget påbörkades 1895. Redan då varnade det dåvarande gruvbolaget AGM, Aktiebolaget Gellivare Malmfält, att bebyggelsen kunde påverkas av gruvbrytningen i det så kallade Kaptenslagret, nuvarande Kaptensgropen. De första bostäderna byggdes av vad som fanns att tillgå. Många gånger var det träplankor som kom från lådor med så kallat amerikafläsk, en typ av saltat fläsk med mycket fett och som hade lång hållbarhet.

Kaptensgropen har sin början i en dagbrottsgruva från slutet av 1600-talet. Därefter har Gropen vuxit. På 1970-talet gjordes en så kallad jordavrymning för att slippa ifrån jordinblandning i gruvproduktionen. Gropen vidgades och blev djupare. Våren 2012 uppstod Fabiangropen när takskivan blockade upp mot dagen. Det skedde helt enligt de planer som fanns för händelseförloppet.
I Malmberget finns ett tjugotal malmkroppar varav brytning sker i cirka tretton. Till skillnad från LKAB:s gruva i Kiruna som i stort sett består av en enda malmkropp, som också lutar in mot staden och påverkar bebyggelsen och människorna.

Text: Maritha Mossberg