Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitterYouTube

LKAB kommenterar radioprogrammet Kalibers svar

LKAB kommenterar radioprogrammet Kalibers svar

Efter LKAB:s pressmeddelande om alla sakfel i Sveriges Radios program Kaliber den 4 november, valde Kaliber att publicera svar på LKAB:s kommentarer på sin webb. Dessa ger en intressant illustration av de värderingar som styr arbetet på redaktionen som beskriver sig själv som grävande, och vi väljer därför att publicera dem här tillsammans med våra kommentarer till svaren.

 

  • Ur Kalibers program:
    ”Så stora ras hör inte till vardagen, men det har hänt förut och det kommer hända igen att marken kollapsar och blir till en stor krater. Men ingen vet när det ska ske.”

LKAB:s kommentar i pressmeddelandet:
Händelsen som beskrivs är när den så kallade Fabiangropen bildades. LKAB hade under flera år i förväg informerat om detta förlopp och i detalj beskrivit vad som skulle ske när ett hålrum inne på LKAB:s avspärrade gruvindustriområde öppnades. LKAB:s bergmekaniker visste alltså att detta var på gång, och även om den exakta tidpunkten inte kunde fastslås så visade det sig att förloppet sedan blev exakt det som hade beräknats och informerats om. Kalibers försök att beskriva detta som helt oväntat stämmer alltså inte. 

Kalibers svar:
I programmet berättar vi att ”ingen vet när det [nästa ras] ska ske”. Enligt LKAB:s bergmekaniska expertis är det malmkroppen Printzsköld, som ligger nära centrala Malmberget, som kommer rasa härnäst, men tidpunkten är omöjlig att förutsäga. LKAB säger angående det stora raset i Fabiangruvan att ”den exakta tidpunkten inte kunde fastslås”.

LKAB svarar:
Den typ av skakning som inträffade när takskivan på Fabianmalmen kalvade upp och bildade en ny gruvgrop i Malmberget uppstår därför att en malmkropp har börjat brytas flera hundra meter ner i marken, istället för från markytan. De malmer i Malmberget som brutits på detta sätt är lätt räknade. Därför vet vi också vilka som kommer att kalva upp i framtiden och bilda nya gropar. Samtliga ligger inne på LKAB:s industriområde och övervakas noggrant av bergmekaniker. Fabianmalmens uppblockning förutsågs och visar bergmekanikernas skicklighet att förutse ett förlopp, i strid med de katastrofförlopp som förutspåddes av utomstående tyckare. Tre dagar före gropens bildande gick LKAB ut med en varning om att nu är takskivan så tunn så det bör vara dags snart. Detta skedde i syfte att ingen Malmbergsbo skulle behöva bli överraskad av dånet. Målsättningen när det gäller Printzsköldmalmen är att klara att vara lika exakta. Anser Kaliber att vi borde ha avkrävts en minutangivelse?


  • Ur Kalibers program:
    ”Varje natt så dundrar dynamiten när malmen sprängs loss, LKAB bryter malm i flera olika malmkroppar runt om under samhället. Berget därunder är som en schweizerost, med en massa hål, som för varje dygn urholkas ännu mer.”

LKAB:s kommentar i pressmeddelandet:
LKAB bryter aldrig malm under områden där människor bor eller vistas, vilket reportern uppmärksammades på då hon under intervjun med LKAB påstod att gruvan ligger under samhället. Ändå upprepas denna felaktiga bild medvetet under hela reportaget.

Kalibers svar:
Vad betyder ”runt om under” ett samhälle? Rent semantiskt: ”Runt om” indikerar att det finns en spridning kring samhället, ”under” indikerar att det rör sig om under mark. ”Berget därunder” handlar ju om samma berg som bebyggelsen på andra sidan staketet står på. Så ja, det förekommer gruvbrytning i berget som husen står på.

LKAB svarar:
Så undersökande journalistik har härmed reducerats till semantiska kullerbyttor i efterhand? Ska folk sitta med ordboken framför radioapparaten för att förstå Kaliber rätt? Redaktionen slår nästan knut på sig själv för att bortförklara att man valt en formulering som varje normal radiolyssnare uppfattar som att folk bor ovanpå gruvan där brytning sker. Hur ska lyssnaren begripa att med ”under” menas plötsligt under marken och inte under samhället, vilket ju var vad reportern sa? Vibrationerna från LKAB:s sprängningar har dessutom minskat de senaste tio åren, det finns det mätningar på.


  • Ur Kalibers program:
    ”Mycket damm i luften kan leda till döden och forskarna i Umeå skulle vilja göra noggranna mätningar av partikelhalten i luften.”

LKAB:s kommentar i pressmeddelandet:
Halten partiklar som kallas PM10 ligger i Malmberget under 10 mikrogram per kvadratmeter luft. Motsvarande medelvärde i Stockholm är 38 mikrogram. LKAB mäter kontinuerligt andelen partiklar i luften och redovisar det för kontrollmyndigheten. Den del som kallas PM10 och bedöms kunna påverka människors hälsa ligger långt under miljökvalitetsnormen och utgör alltså inte någon hälsorisk. 2008 utförde extern expertis analyser av dammet. Arsenik, kadmium, bly och nickel uppgick inte ens till mätbara värden. Koppar, krom och mangan uppgick till hundradelar av de lågrisknivåer som världshälsoorganisationen WHO satt upp, kobolt och vanadin utgjorde tusendelar av respektive lågrisknivå. Vid jämförelse av dygnsmedelvärdena för PM10 mellan 2008 och 2012 kan konstateras att situationen inte har försämrats. Dessa uppgifter fick Kalibers reporter av LKAB före reportaget, men valde att ignorera dem.

Kalibers svar:
Det vi säger i programmet är att forskarna i Umeå anser att det skulle behövas noggranna mätningar av partikelhalten i luften.
LKAB önskar att Kaliber skulle ha refererar resultaten av LKAB:s egna mätningar, av en typ av de partiklar som förknippas med malmbrytning. Att vi valt att inte göra det är svårt att se som en felaktighet. Oberoende och självständig journalistik kan inte ta endera parts uppgifter för sanning, så till vida att det inte går att kontrollera dem.
Under vilka omständigheter är mätningarna gjorda? (Enligt expertisen är det viktigt på vilken plats i samhället och hur en partikelmätning utförs.) Hur är resultatet tolkat? (Medelvärden är en sak, men en risk för hälsan är när det uppstår höga utsläpps-toppar vilket LKAB:s mätningar visar att det förekommer.) Vilka yttre omständigheter kan ha påverkat resultaten? (Den analys av dammet LKAB lät utföra 2008 gjordes under september månad, generellt sett en fuktig månad med jämförelsevis låga halter stoft.) Och så vidare.
Det är den typen av bedömningar vi måste göra, innan vi publicerar någon annans uppgifter.  

LKAB svarar:
LKAB gör de dammätningar som miljölagstiftningen kräver att vi ska göra, minst. Vi har inget val här, utan mäter det som myndigheterna kräver av oss. Har Kaliber bättre bedömningsförmåga än myndigheterna om vad som är relevant att mäta? Om Kaliber tycker frågan är svår kunde man ha valt den hederliga journalistiska metoden att berätta att här finns det mätningar som visar att hälsoriskerna från damning är en fjärdedel av vad de är i Stockholms innerstad, men att det finns någon eller några som skulle vilja mäta fler saker än myndigheterna hittills slagit fast.


  • Ur Kalibers program:
    ”För LKAB och Gällivare kommun har skrivit avtal om att rivningen av Malmberget får dra ut på tiden - ända in på 2030-talet. Det innebär att flera tusen människor blir fast på gruvkanten i 20 år till – eller mer.”

LKAB:s kommentar i pressmeddelandet:
Enligt avtalet som LKAB och Gällivare kommun tecknat ska de sista områdena ha tömts om 20 år. De första etapperna är just de som ligger närmast gruvan och de kan börja tömmas i princip omedelbart – men avtalet har överklagats av privatpersoner och har därför inte vunnit laga kraft. Kaliber försöker alltså medvetet skapa bilden av att inget ska hända på 20 år, trots att etappindelningen gör att de som bor närmast gruvan ska flytta först.

Kalibers svar:
Enligt avtalet med kommunen ska den sista etappen i evakueringen vara genomförd år 2032. Det betyder rimligtvis att de sista boende kommer att vara kvar så länge. När evakueringen sätts igång pratar vi ju överhuvudtaget inte om.
LKAB vill låta Östra Malmberget med omkring 300 villor stå kvar, även om företaget i avtalet öppnar för att på fastighetsägarnas begäran köpa in hus där någon gång mellan år 2022 och 2033.
I avtalet med kommunen står: ”Genomförandetiden kan emellertid ändras om förhållanden i Gruvverksamheten eller i Området så erfordrar och någon av Parterna påkallar sådan förändring och särskild överenskommelse härom träffas eller måste följa av omständigheter som inte endast ligger inom Parts kontroll”.

LKAB svarar:
Kaliber uppger att flera tusen människor kan bli fast på en gruvkant i 20 år eller mer. De flesta villorna i Östra Malmberget ligger inte vid en gruvkant. De som ligger nära industristaketet omfattas av de första etapperna i avtalet mellan LKAB och kommunen, och skulle i princip kunna börja avvecklas direkt, om inte avtalet med kommunen hade överklagats av privatpersoner i Malmberget. Mellan övriga villor och industristaketet ligger LKAB:s egna hyreshusområden, där samtliga lägenheter är uthyrda. Bland hyresgästerna som bor närmast gruvan finns medarbetare och höga befattningshavare på LKAB.


  • Ur Kalibers program:
    ”Att låta människor bo med så kraftiga miljöstörningar som i Malmberget i åratal kan strida mot europakonventionen om mänskliga rättigheter, som är svensk lag.”

LKAB:s kommentar i pressmeddelandet:
LKAB följer alla miljövillkor som är satta för verksamheten i Malmberget och följer därmed svensk lag till punkt och pricka.

Kalibers svar:
I programmet påpekas just att den här typen av störningar kan strida mot europakonventionen. Ett radioprogram bör sällan uttala sig i några skuldfrågor – det är domstolars uppgift. Däremot noterar vi att det finns ett fall med liknande förutsättningar som fällts.

LKAB svarar:
”Den här typen av störningar” är journalistik baserad på guilt by association. Ibland kan en spekulativ fråga ge större avtryck om den lämnas obesvarad. Kaliber väljer medvetet formuleringar och vinklingar för att öka dramatiken i beskrivningen av Malmberget. Detta sker genomgående i reportaget och det sammantagna intrycket är vilseledande.


  • Ur Kalibers program:
    ”Men är det ok att människor bor nära den här gropen som rasar, ovanpå i stort sett en väldigt aktiv gruva?”

LKAB:s kommentar i pressmeddelandet:
LKAB bryter aldrig malm under områden där människor bor eller vistas, vilket reportern uppmärksammades på då hon under intervjun med LKAB påstod att gruvan ligger under samhället.

Kalibers svar:
Återigen, ”i stort sett” ovanpå. Det betyder inte ovanpå. Däremot står husen på samma berg som gruvan snett under befinner sig i. Att det påverkar miljön att ha en gruva snett under sig är inte en orimlig tanke, inte heller en orimlig fråga att ställa till ägarministern Peter Norman.
Att det råder väsentliga miljöstörningar kan man till exempel läsa om i avtalet mellan LKAB och Gällivare kommun 1.2: ”Genom den av LKAB bedrivna verksamheten har påtagliga skador uppkommit på tätorten. Sådana skador är såväl direkt fysiska och ekonomiska skador på fast egendom som skador för tätortens innevånare i form av försämrad boendemiljö och den oro som närheten till Gruvverksamheten medför.” 

LKAB svarar:
Att en reporter råkar ge intrycket att människor bor ovanpå en gruva kan ske en gång. Men här sker det flera gånger och på ett medvetet försåtligt och dramatiserande sätt.


  • Ur Kalibers program:
    ”Störningarna från gruvan har gjort att värdet på husen har sjunkit kraftigt.”

LKAB:s kommentar i pressmeddelandet:
Detta är en ren felaktighet som Kaliber enkelt hade kunnat kontrollera med normalt researcharbete. Medelpriset på sålda fastigheter i Malmberget har ökat från 490 000 kronor år 2005 till 944 000 kronor år 2011, enligt SCB. Alltså närapå en fördubbling. Det ger inte bilden av ett samhälle där alla människor vantrivs och vill evakuera omedelbart.

Kalibers svar:
När LKAB givit SCB i uppgift att undersöka hur huspriserna påverkas av gruvbrytningen i Malmberget har man valt att mäta priser i ett område som sträcker sig lång bort från själva gruvan – man har mätt i hela Malmbergets församling. Stora delar av församlingen ligger inte i anslutning till gruvan. Vi har genom att prata med både boende som sålt sina hus samt lokala mäklare fått en entydig bild av att priserna på hus i de mest drabbade områdena, invid gruvan påverkats negativt. Att priserna på hus generellt i området går upp är inte förvånande – det råder som vi vet stor bostadsbrist.

LKAB svarar:
Nu får Kaliber bestämma sig. Om man hävdar att flera tusen människor bor på en gruvkant mot sin vilja, så måste väl värdeutvecklingen på samtliga dessas hus vara relevant? De som bor närmast industristaketet kommer enligt den plan som LKAB och kommunen avtalat om att erbjudas att sälja sina hus till LKAB i de första etapperna. Värderingen görs då av en oberoende aktör och omräknas som om huset hade stått i centrala Gällivare, där huspriserna rimligen inte påverkats av gruvbrytningen i kommunen på annat sätt än positivt.