Seismiska händelser

Storskalig gruvbrytning under jord ger upphov till så kallad seismisk aktivitet. Med andra ord, det skakar i berggrunden. Vi övervakar all aktivitet i Malmberget och Kiruna och gör allt vi kan för att minimera skakningarna.

Flygbild över industriområde och omgivning

Därför skakar det i berget

Så länge vi bryter malm under jord kommer seismiska händelser, de allra flesta så små att de inte märks på ytan, uppstå. Ibland blir dock energimängden så stor att det kan uppstå skakningar eller skalv.

Vi rapporterar alla seismiska händelser som uppfyller något av följande:

Maskin under jord
Bergvägg i närbild

Vi bevakar berget

Med hjälp av hundratals geofoner i gruvan och på ytan håller vi koll på våra berg. Tack vare det vet vi hur stark en händelse är, och var den ägt rum. Det redovisas sedan i vår lokala skala, anpassad för att mäta lägre magnitud, högre frekvens och med större noggrannhet på korta avstånd.

Vanliga frågor och svar om seismik

En seismisk händelse uppstår när den naturliga spänningen snabbt förändras i berggrunden så att det intakta berget går i brott, alltså spricker. När stötvågen träffar markytan känns den i form av en vibration.
Vid gruvbrytning så uppstår det spänningsförändringar i bergmassan. Dessa förändringar uppstår dels på grund av att man skapar hålrum, dels på grund av att man bryter på allt större djup. Bergspänningarna fördelas på nya sätt under och runt gruvan, och då kan belastningen bli så stor att det uppstår en seismisk händelse.
Magnitud är ett mått på en seismisk händelses storlek. Den beskriver bland annat hur mycket energi som har frigivits vid en seismisk händelse.
För att få svar på exakt var de seismiska händelserna äger rum behövs en skala som är anpassad efter förutsättningarna. Richterskalan är framtagen för att mäta naturliga jordbävningar på stora avstånd, den mäter i en annan frekvens och är för oexakt för de mindre skakningar som uppstår vid gruvbrytning.
Det går idag inte att förutse en enstaka händelse i tid, plats och magnitud. Det vi kan är att på många platser förutse när ett område troligtvis kommer att bli mer seismiskt aktivt. En ökad seismisk aktivitet resulterar ibland i att större seismiska händelser börjar ske. Därför arbetar vi idag bland annat med att stänga av produktionsområden som en förebyggande åtgärd. Vi arbetar också mer med att i detalj styra hur olika produktionsområden bör brytas ut för att minska risken för en ökad seismisk aktivitet.
Vibrationer kan påverka ett hus. Det går inte att säga vid vilken magnitud. Påverkan är beroende av magnitud, avstånd till den seismiska händelsen, bergmassans kvalitet och jordlager. Påverkan beskrivs egentligen bäst med den faktiska vibration som huset utsätts för. Det är också en funktion av hur huset är grundlagt och konstruerat.
Nej, så stora blir inte de seismiska händelserna orsakade av gruvbrytningen. LKAB bryter heller aldrig malm under områden där människor bor eller vistas.
I Malmberget är den största magnituden 2,9 på den lokala skalan. I Kiruna är den största inträffade händelsen 3.2.
När en seismisk händelse inträffar genereras vågor som utbreder sig i berggrunden. Geofoner som är placerade i och omkring gruvan registrerar dessa vågor och man kan då beräkna lokalisering och magnitud. Seismiksystemen består idag av cirka 200 geofoner vardera i Malmberget och Kiruna. Systemen expanderas mer eller mindre löpande i takt med att gruvorna går djupare.
Det beror på geofontäckningen. Nära produktionen är noggrannheten cirka 20 meter. Utanför, som i till exempel hängväggen, är noggrannheten uppskattningsvis 50-100 meter. Noggrannheten beror på hur långt bort från geofonerna händelsen inträffar, kvalitet på bergmassan, storlek och typ av händelse.
Magnitud beräknas i en logaritmisk skala. Magnitudskalor utformades ursprungligen för att mäta jordbävningar, då använder man en annan typ av instrument som är placerade på större avstånd från händelsen. Med utvecklingen av gruvseismologi uppstod ett behov av att kunna mäta mindre händelser på kortare avstånd. I och med det utökades magnitudskalan nedåt. Därför kan magnituden vara negativ.
Man använder dels informationen som en del i kunskapsuppbyggnaden för respektive område så att vi lär oss att bättre planera vår verksamhet för att minska aktiviteten. Det är också ett verktyg för att följa upp utvecklingen av hålrum och rörelser i hängvägg. Kortsiktigt så stänger vi av områden när vi ser att aktiviteten ökar inom ett specifikt område.
LKAB mäter och redovisar vibrationer på markytan vid seismiska händelser i millimeter per sekund. Värdet som redovisas kallas komponentmax, och är det största värdet som uppstår oavsett riktning på vibrationerna. Tidigare redovisades vibrationer i vertikalled, alltså lodrätt, eftersom instrumenten följde en svensk standard som föreskrev att just vertikala vibrationer skulle mätas. Instrumenten är nu utbytta, och sedan februari 2015 redovisar LKAB komponentmax.