Artboard 1Artboard 1Checkmarkclose-chubbyCombined ShapeexpandExternal-LinkUntitled-3gridlkab-breadcrumb-startinfoUntitled-1listplay-linkplay-sololkab-printikon-sök-lkabTwitter

Stål är människans mest använda konstruktionsmaterial. Källan till allt stål som används är järnmalm som reduceras till fast eller flytande råjärn i masugnar eller direktreduktionsprocesser. Stål är jordens mest återvunna material och kan användas om och om igen. Därför är stål alltid ett energieffektivt och klimatsmart materialval.

LKAB:s olika processer för att bryta och förädla järnmalm ger upphov till växthusgaser. Vi är medvetna om vårt ansvar och har därför satt upp ett ambitiöst mål som vi vill nå år 2021 - att minska våra utsläpp av växthusgaser med 12 procent jämfört med 2015-års nivåer.
Under FN:s klimatkonferens i Paris 20151 kom ledare för världens alla länder överens om att begränsa global uppvärmning till under 2 °C och att eftersträva maximalt 1,5 °C uppvärmning. Åtagandet betyder att det finns ett globalt behov av att minska utsläppen av koldioxid (CO2), som utgör den största andelen av utsläpp av växthusgaser.

Som råvaruleverantör för världsmarknaden släpper LKAB ut stora mängder koldioxid i Sverige. LKAB strävar efter att ha en ledande roll i kampen mot klimatförändring och vi deltar i EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). Vi tror att en global prissättning på utsläpp av koldioxid skulle uppmuntra europeisk industri att minska dess klimatpåverkan.

LKAB:s järnmalmspellets används för att tillverka stål, ett viktigt material i många industrier. Stål framställs på två olika sätt. I malmbaserad stålframställning används naturresurserna järnmalm och kol eller naturgas. För återvunnet stålskrot används ljusbågsugnar, en sorts smältugn som drivs med elektricitet.

Skrotbaserad stålproduktion ger upphov till ungefär en fjärdedel så mycket utsläpp av koldioxid som malmbaserad stålproduktion med kol i masugn gör, räknat i koldioxidutsläpp per ton stål.

En stor del av utsläppen som uppstår i samband med stålframställning sker när syret i järnmalm reduceras med hjälp av kol. I skrotbaserad stålframställning behövs ingen ytterligare reduktion. Därför skulle skrotbaserad stålproduktion vara att föredra ur ett klimatförändringsperspektiv.

Med stålets unika egenskaper - hållfasthet, styrka och formbarhet - kommer stål att behövas i allt större mängder i framtiden. Stål behövs för att bygga infrastruktur, bostäder och byggnader för att uppnå de globala målen för höjd levnadsstandard och hållbar utveckling som antogs av FN 2015. Stålprodukter som till exempel balkar i broar och byggnader har mycket lång hållbarhet.

Tillgången till stålskrot bygger på den mängd malmbaserat stål som hittills producerats och återvunnits. Den största delen av detta stål används fortfarande. Studier visar att världens skrottillgångar inte räcker till för att möta det nuvarande och framtida globala behovet av stål.

LKAB:s malm består huvudsakligen av magnetit. Under förädlingsprocessen sker en kemisk förändring. Magnetit omvandlas till hematit, vilket alstrar värme. Därför krävs mindre mängd energi i LKAB:s tillverkning av järnmalmspellets jämfört med konkurrenter som i huvudsak bryter hematitmalm.

Dessa klimatfördelar tillsammans med våra egna ansträngningar minimerar utsläppen.

Fotnoter:
1United Nations Framework Convention on Climate Change, 2015, Paris Agreement