Till startsidan

Malmberget_panorama_2012

Samhällsomvandling

I mer än hundra år har LKAB brutit världens rikaste och miljövänligaste järnmalm i Kiruna och Malmberget. Gruvbrytningen började i dagbrott i Malmberget 1888 och i Kiruna 1899. År 1902 gick LKAB under jord med delar av malmbrytningen i Malmberget och i Kiruna på 1950-talet.

Malmen har visat sig renare, rikare och större med ökande djup. Ingen vet var malmkropparna slutar. I Kiruna finns undersökningsborrningar ned till 2 000 meters djup och i Malmberget till 1 800 meters djup.

Det finns dock en allvarlig komplikation. Malmkropparna lutar in under bebyggelsen. När dagbrotten öppnades var det naturligt att bygga bostäder nära arbetsplatserna. Ingen visste då att vi över 100 år senare skulle bryta malm en kilometer under jord.

De samhällen som växte upp tack vare gruvbrytningen måste idag flyttas om gruvdriften ska kunna fortsätta. I Malmberget pekar flera malmkroppar in under samhället och Malmbergets bebyggelse har redan förändrats med gruvbrytningen sedan hundra år.

I Kiruna byggdes ett mönstersamhälle på, vad man trodde år 1900, betryggande avstånd från gruvan. Men även Kirunas till formen gigantiska brödskiva av järnmalm visade sig luta in under stadens centrum.

I Svappavaara planerar LKAB att öppna de tre dagbrottsgruvorna Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. Här påverkas de boende när gruvornas områden utökas.

Under de närmaste 20 åren räknar LKAB med att cirka 3 000 lägenheter kommer att beröras av gruvbrytningen bara i Kiruna.. Dessbättre behöver inte allt flyttas samtidigt. Förändringarna kommer att ske stegvis.

Att skapa de nya samhällena är en utmaning för alla inblandade: de boende, kommunerna, markägare, myndigheter, LKAB med flera. Tillsammans kan vi genomföra omvandlingen till nya trivsamma samhällen.

Korta fakta

  • Gruvbrytningen är Kirunas och Malmbergets livsnerv, men påverkar också de närliggande samhällena i hög grad.
  • Fortsatt gruvverksamhet innebär att byggnader och infrastruktur måste flyttas eller uppföras på nytt.
  • LKAB finansierar stora delar av kostnaderna för omvandligarna och för en löpande dialog med berörda intressenter genom olika samråd.